Gränslös kompetens bör inte stanna vid gränsen

Under mina två år som projektledare på Fördomsfönster Öresund så har jag haft förmånen att träffa internationell kompetens i form av brittiska ingenjörer, ryska webbutvecklare, sydafrikanska marinbiologer, taiwanesiska arkitekter m.fl. Listan kan göras lång.

Det som slår mig mest är att många av de internationella talangerna förblir arbetssökande alldeles för länge och när de får möjlighet till ett kompetensbaserat arbete över sundet, så får företag ofta kämpa för att få önskad anställd på plats. Detta då många beslutsfattare inte inser vikten av kompetensförsörjning för regionens konkurrenskraft. Även de som inser det blir ofta inlåsta i det byråkratiska systemet som sätter gränserna för aktiva åtgärder.

Med pandemiutbrottet år 2020 blev det väldigt påtagligt att vårt system för hantering av internationell kompetens måste ändras. Vissa beslut, regler och avtal (som till exempel Öresundavtalet som ingicks för snart 20 år sedan) är föråldrade, och de blir inte bättre att dessa avtal knappt reviderats genom åren.

Vid en första anblick så påverkas endast pendlare och arbetsgivare, men i själva verket kan hela arbetsmarknadsutveckling och regionens konkurrenskraft stå på spel. Covid-19 är inte den sista pandemin, det kommer att uppstå fler krissituationer där holistisk lösningsförmåga och handlingskraft är avgörande för regionens tillväxt.

För de som inte jobbar med arbetsmarknadsfrågor kan den långsiktiga problematiken kännas som en mindre viktig fråga, i den politiska debatten så tar ofta den kortsiktig problematik över på bekostnad av långsiktiga.

Bara i Danmark beräknas IT-branschen sakna 19 000 medarbetare år 2030. Lägg till ingenjörer, life science experter m.fl. så närmar det sig 100 000-tals jobbtillfällen vilka skulle generera skatteintäkter och i sin tur exponentiell utveckling för samhället och nya möjligheter för medborgarna.

Det vi har idag är:

-Utrikesfödda talanger med födelseland utanför EU som har uppehållstillstånd i Sverige nekas praktik och arbete i Danmark (och vice versa)

-Danska arbetsgivare som riskerar att få betala högre arbetsgivaravgifter om deras anställda arbetar hemifrån i Sverige

-Ständigt ändrade och olika regler från beslutsfattare på nationell nivå som försvårar redan ansträngd situation för pendlare.

-Arbetsmarknadsavtal som inte är anpassad för en modern och snabbrörlig arbetsmarknad.

Den nuvarande situationen är ohållbar. Alla frågor rörande arbetsmarknaden, infrastruktur och stabilitet är prioriteringsområde, där vi måste skapa bästa möjliga förutsättningar för alla parter. Att fortsätta nuvarande utveckling är farligt och det måste både lokala och nationella aktörer inse.

Norden har många gånger bevisat att vi är kapabla av att snabbt ta beslut, genomföra dem och kraftigt agera när det behövs. Samma princip måste beröra arbetsmarknad och hållbart tillväxt, såväl gränsöverskridande samarbete.

Vi lever i en värld där saker förändras med raketfart: digitalisering, innovation, nya metoder och processer. Har vi verkligen råd med ett föråldrat synsätt som inte håller takt med utvecklingen? Och på bekostnad av kompetens som vår region skriker efter?

Det tycker inte jag.

Det är faktiskt dags att börja ifrågasätta hur effektivt vårt system är och hur vi kan påverka dagens debatt kring kompetensförsörjning. Att stänga gränsen är inte en vetenskapligt bevisad positiv åtgärd för att bekämpa smittan, men ändå stänger vi den. Att stänga gränsen är vetenskapligt bevisat skadligt för ekonomin, men ändå håller vi inte gränsen öppen. Besluten är ofta populistiska snarare än vetenskapliga och detta skadar både människorna som drabbas och förtroendet för regionen.

Övergripande åtgärder för tillväxt i regionen måste ske både horisontellt och vertikalt, åtgärderna måste vara baserat på förtroende, långsiktighet och en förståelse för att världen aldrig kommer att se ut som den gjorde igår.

Skrivet av Kate Plaskonis

P.S. Artikeln har inte syfte att diskutera beslut kring smidspridning och Covid-19 strategier på national nivå i Sverige och Danmark, utan lyfter vikten av samarbete mellan länderna för att stärka Öresunds tillväxt.