You’re not you when you’re hungry: Hur kan mångfald rädda restaurangbranschen?

Svenskarna äter ute allt mer samtidigt som både urbaniseringen och besöksnäringen i landet ökar. Cafékulturen är en stor trend, snabbmatsbranschen växer och att äta ute handlar inte längre om konsumtion, det är snarare en upplevelse i sig. Enligt rapporten Tillväxtvärk av UHR växer hotell- och restaurangbranschen markant vilket skapar ett stort rekryteringsbehov. De flesta utbildade inom restaurangbranschen kommer från gymnasieutbildningen hotell- och restaurang, men studier visar att både antalet sökande och examinationer i programmet har minskat kraftigt de senaste åren. För att restaurangbranschen ska kunna överleva den ökade tillväxt och det behov som väntar, måste förändring ske.

Det finns fördomsmönster och strukturer på arbetsmarknaden som missgynnar vissa grupper av arbetssökande. Enligt Arbetsförmedlingens statistik från 2017 minskar arbetslösheten bland inrikesfödda samtidigt som den ökar för utrikesfödda. Det kan handla om att ha fel namn, ofullständiga språkkunskaper, etnicitet/kultur/religion som gör att vissa samhällsgrupper missgynnas. När vi ser att behovet av arbetskraft finns, såsom i restaurangbranschen, bör vi då inte ta chansen att ta tillvara på den arbetsvilja som finns bland utrikesfödda?

Vi har pratat med Thomas Nilsson som driver restaurang Torget i Västra hamnen, Malmö. De har under snart tre månader haft praktikanten Andrei som kock i deras kök. Andrei kom till Sverige som utbildad kock, med god erfarenhet från restaurangbranschen och med önskan att utveckla sin kulinariska karriär. Genom MINE:s ESF-finansierade projekt Samspelet fick han praktik som kock på restaurang Torget där han fick möjlighet att visa sina kunskaper men också lära sig mer om hur branschen fungerar i Sverige. Thomas Nilsson från Torget har berättat hur de ser på mångfald och varför det är viktigt för dem att satsa på utrikesfödda.

“Mångfald är väldigt viktigt för oss. Vi har fler anställda med utländskt påbrå än vad vi har med svenskt påbrå, och det har vi alltid haft för vi har alltid jobbat mycket bättre med folk från andra kulturer.”

Han förklarar vidare att många av de utrikesfödda som kommer till dem har ett annat sätt att tänka på och en annan moralisk aspekt än svenskar. Han menar att de är förberedda att lämna “8 till 5 normen” och att de värderar ett arbete inom den ganska tuffa branschen. Allt detta bidrar tillsammans till ett mer hälsosamt arbetsklimat både upp och ner i organisationen. I rekrytering kan en kandidat med bristande svenskkunskaper eller brytning ses som ett hinder av många arbetsgivare, speciellt inom servicebranschen där kundkontakt ofta är central. Detta ser dock inte Thomas som ett problem, trots att Andrei knappt kunde ett ord svenska när han började sin praktik.

“I Sverige säger vi att alla ska prata svenska men många som kommer från andra kulturer kan engelska och då är det helt naturligt för oss att ha engelska som förstaspråk, och helt självklart inom restaurang. Andrei är så pass duktig och lyhörd att det fungerar. Passionen blir absolut det tydligaste språket inom restaurangbranschen.”

Även om kommunikationen är en viktig del behöver svenska alltså inte vara ett krav så länge kompetensen och intresset finns där. Vi har även frågat Thomas hur han tänker kring att människor med en annan kulturell bakgrund kan bidra i den brist som finns i tjänstesektorn, speciellt när det gäller restauranger och fik.

“Det är ju de som kommer att rädda hela branschen. Utan de som kommer från andra länder så skulle hela restaurangbranschen kollapsa.”

För att restaurangbranschen ska kunna bemöta kundernas behov och hantera den positiva utvecklingsfas som väntar, är det centralt för samtliga arbetsgivare i branschen att se över sitt rekryteringssätt. Vilka fördomar har jag? Är det viktigt med perfekt svenska och i så fall varför? Kan inte brytning vara ett tecken på språkkompetens? Borde inte passionen och arbetsviljan värderas högst? Vi kan se att ungefär 44 procent av LO-medlemmarna inom hotell- och restaurangfacket är födda utanför Norden. Med de siffrorna, har vi råd att välja bort mångfald inom restaurangbranschen? Den som gör det får vara beredd på att gå hungrig.

Av: Camilla Nilsson

Källor:

Tillväxtvärk?: kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023. 2. uppl. (2015). Stockholm: Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond

Anna Hansen, Faktaunderlag från Arbetsförmedlingen, 2017.