Parken Zoo och Kalla Fakta

Parken Zoo och Kalla Fakta

23 okt, 2012 

Debatten i media är intressant att följa. Jag noterar att många har hängt upp sig på frysen med kadaver och foder i en enda röra. Frysen är inte djurparkens största problem, men en indikator på att ledningen inte sköter verksamheten professionellt eller med respekt för djuren.

Känsloargumenten är många, åt båda håll. Ilskan har varit enorm. En del verkar försöka få debatten in på villovägar – genom att ta upp köttindustrin och hur plågsam den är för djur. Andra vill bojkotta alla djurparker och drar in varje svensk djurpark i samtalen. Det är debatter vi gärna kan ta vid ett senare tillfälle. Men låt oss nu hålla oss till Parken Zoo och ledningen.
Kritik har riktats mot ledningen. Lögner har avslöjats. Brister i djurhållning och bevarande har påpekats. Det verkar, för mig, som att ledningen, istället för att ta åt sig kritiken och på allvar se över sin verksamhet och be om ursäkt för fel – står fast vid lögnerna, hävdar ”artbevarande” och klumpiga uttalanden. Strategiskt klamrar man sig fast vid diskussion om frysen och de döda djuren.

Om man inte ser över sin verksamhet, tonar ner stoltheten och öppnar ögonen – hur ska något någonsin kunna förbättras? Om man alltid, i alla lägen tror sig göra allt rätt. Hur ska något då kunna förändras?

De döda djuren är inte det stora problemet. Det finns 1000 levande djur kvar, och otroligt få djurvårdare som ska hinna med alla djur.

Någon har påpekat att Kalla Fakta inte är källkritiskt. Information kommer från före detta avdelningschef, djurvårdare, sakkunniga, veterinär, organisationer, koordinatorer mfl.

Hur kan man då, å andra sidan, vara så säker på att informationen man tidigare fått från djurparkschefen varit sanningsenlig? Bara för att den var fin, trevlig och gullig och kom från djurparkschefen? Lögn efter lögn avslöjas i Kalla Fakta och i efterföljande nyhetsklipp. Jag förstår att allt som kommer fram nu är obekvämt och jobbigt och man kanske rentav tar det personligt av olika skäl. Men när en ledning drabbar djurens välfärd, hälsa och ibland rentav liv – är det inte då dags att ta tag i det obekväma, jobbiga?

Det som tas upp i Kalla Fakta och tillhörande nyhetsklipp etc. är ingen kritik mot folk som på något vis är delaktiga i djurparker, det är ingen kritik mot djurvårdarna, det är ingen kritik mot zoolärarna, det är ingen kritik mot djurparker som sådana. Men det är en kritik mot ledningen och deras arbetssätt på Parken Zoo.

Är det bra att ha 1000 djurindivider på 32 hektar, som varje dag ska skötas om av ca 16 djurvårdare? Vilken plats får djuren? På helgerna finns det fortfarande 1000 djurindivider men då är det istället 4-5 djurvårdare som ska hinna med dem. Är det rimligt? Är det inte riskfyllt att en så liten personalstyrka ska hantera så många djur? Ser inte ledningen några risker i det? Utarbetad personal, hinner inte ge djuren berikning, blir trötta och stressade.... kanske till och med glömmer låsa en anläggning och kanske inte hinner notera att till exempel, en sandkatthane blivit sjuk varpå han dör?

Varför har det varit så stor personalomsättning under de senaste 4 åren? Under de senaste åren har djuren, växt i antal men djurparken har behållit sin lilla storlek. Hur mycket plats får djuren? I synnerhet på vinterhalvåret då flera av arterna spenderar mestadels tid inomhus.

Kan det finnas en orsak till att detta nu blåses upp i media, Kalla Fakta, nyheter etc.? Märk väl att det inte är alla Sveriges djurparker som hamnat under Kalla Faktas lupp, utan 1 djurpark. Ett undantag. En ledning.

Mer om Parken Zoo: www.minplanet.se/sandrasblogg