Forskning om giftfri odling av korn växer vidare

– Man kan verkligen säga att forskningen har fortsatt. Vi har ett antal publikationer som kommit ut de senaste två åren och mer är på gång, säger Lisbeth Jonsson, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet och tidigare programchef för PlantComMistra.

Forskningsprogrammet pågick åren 2006–2012 och hade som utmaning att utveckla sätt för korn att på biologisk väg skydda sig mot angrepp från bladlöss, ett skadedjur som kostar jordbruket stora summor och som vanligen bekämpas på kemisk väg.

För Lisbeth Jonsson är det inte överraskande att forskningen fortsätter så livligt.

– Vi förväntade oss en fortsättning. Det går inte att säga när det som investeras i ett forskningsprogram slutar bära frukt, eftersom det handlar om kompetensuppbyggnad – och det har långsiktig återverkan.

Programmet tog fram ny kunskap om resistensförädling, systemlösningar och nya biologiska bekämpningsmedel. Under själva programtiden lyckades forskarna dels utveckla en odlingsstrategi som minskade inslaget av kemikalier i kornodlingen. Bland annat fann man att olika kornsorter på samma åker minskar skadeangreppen. Dels utvecklades bättre kunskaper om kornets genuppsättning och hur dess egna signalämnen kan motverka skadegörarna.

Gener berättar om egen motståndskraft

Arbetet med kornets gener fortsätter. Under fjolåret kom en avhandling vid Stockholms universitet som fann ett antal gener i kornet som förmodas ge motståndskraft mot havrebladlus och närbesläktade skadedjur.

Genernas effekt undersöks bland annat genom att flytta över dem till en annan växt, i det här fallet backtrav, och undersöka hur det påverkar växten. Resultaten visade att en av generna gav backtrav starkare resistens mot persikobladlus som är en släkting till havrebladlusen.

I ett annat avhandlingsarbete vid Stockholms universitet som väntas bli färdigt i höst fördjupas analysen av hur dessa och andra gener påverkar växternas förmåga att klara av bladlusangrepp.

Vid SLU i Alnarp används resultaten från PlantComMistra för fortsatt forskning bland annat med syfte att stänga av sådana gener som tros gynna havrebladlusen. Tanken är att använda den nya mycket specifika CRISPR-metoden för att inducera mutationer.

Från SLU i Uppsala publicerades nyligen resultat om kornets och andra grödors doftcocktail och hur de påverkar andra växter i närheten och attraherar eller stöter bort bladlusen. Under programmets gång köptes instrument in som är ovärderliga för sådana studier och som gör att arbetet kan fortsätta.

– Nu har det kommit hårda data om vilka ämnen en viss kornsort utsöndrar under olika ljusförhållanden. Luftströmmen från denna kornsort kan påverka en annan sort i närheten så att biomassans fördelning mellan skott och rot förändras, säger Lisbeth Jonsson.

Upprinnelsen till PlantComMistra var att möta allt strängare krav när det gäller kemikalier i jordbruket, som manifesterades 2014 i EU-direktivet IPM.