Hur kan AI och smarta sensorer lösa problem som länge varit olösta inom vägar, järnvägar, byggnader och energisystem? I forskningsprojektet AIRI utvecklar Mittuniversitetet, NTNU och näringslivet nya lösningar för framtidens kritiska infrastruktur. Nu söker AIRI fler företag och organisationer med problem som varit svåra eller kostsamma att lösa med befintlig teknik.
Nu lanserar Mittuniversitetet två nya erfarenhetsbaserade utbildningar för personer som arbetar eller har arbetat inom förskola och fritidshem. Satsningen underlättar för erfarna medarbetare att ta en lärar- eller förskollärarexamen och bidrar samtidigt till kommunernas kompetensförsörjning. Utbildningarna vänder sig till personer som har minst tre års erfarenhet inom verksamheterna.
Mittuniversitetet/Gaskeuniversiteete tar ett nytt steg för att stärka forskning av relevans för samer och andra urfolk. Den 1 november inrättades ett Forum för urfolksforskning med målet att skapa en långsiktig plattform för forskning, samverkan och kunskapsutveckling inom urfolksfrågor.
Vårterminen 2028 startar Mittuniversitetet en ny utbildning på avancerad nivå för sjuksköterskor som vill specialisera sig inom ambulanssjukvård. Satsningen ska möta ett växande behov av specialistutbildad personal och samtidigt stärka samhällets krisberedskap. Den ettåriga utbildningen riktar sig till legitimerade sjuksköterskor med yrkeserfarenhet som vill vidareutbilda sig.
Flera av norra Europas mest värdefulla naturskogar riskerar att inte få det skydd de behöver. Det varnar forskare för i en ny publikation. Genom att sammanställa aktuell forskning om ekologi, struktur och naturliga processer i boreala och hemiboreala skogar i norra Europa vill forskarna ge stöd för hur EU-kommissionens riktlinjer för urskogar ska användas i regionen.
Den 27 september 2026 började nya regler kopplade till EU:s konsumentmaktsdirektiv EmpCo att tillämpas i Sverige. Reglerna innebär bland annat skärpta krav på miljö- och hållbarhetspåståenden i företags marknadsföring. Forskare vid Mittuniversitetet undersöker nu hur skaljackors livslängd kan mätas och hur hållbarhet kan bedömas på ett mer trovärdigt sätt.
Vad var egentligen den svenska valrörelsen 2026? En ny forskarantologi visar att partier, medier och väljare i stor utsträckning rörde sig i olika dagordningar. Samtidigt resulterade en av de mest omtalade valrörelserna på länge i ett överraskande stabilt valresultat. Tio dagar efter riksdagsvalet publiceras Snabbtänkt 2026, där 126 forskare ger sina första analyser av valet och valrörelsen.
Tusentals elever lämnar fritidshemmen just när behovet av gemenskap, trygghet och meningsfull fritid är som störst. Nu ska ett nytt svensk-norskt forskningsprojekt ta reda på varför och låta eleverna själva forma framtidens verksamheter. I Sverige är det bara omkring 16 procent av eleverna i åldern 9-12 år som går på fritidshem och nu ska forskarna ska intervjua 60-80 barn i Sverige och Norge.
Kan AI hjälpa läkare att upptäcka sjukdomar tidigare och fatta säkrare beslut? I ett nytt svensk-norskt forskningsprojekt vävs data från flera medicinska sensorer samman för att ge en tydligare bild av patientens hälsa. Målet är att utveckla framtidens hjärt- och hjärnmonitorering. Tekniken kan skapa nya möjligheter för monitorering t ex i hemmet, vilket kan göra vården mer tillgänglig och jämlik.
Årets mottagare av Swedbanks Ägarstiftelse Norrlands pris på 50 000 kronor är Sandra Wall-Reinius, docent i kulturgeografi vid Mittuniversitetet. Priset instiftades 2019 och delas ut till en forskare som bidragit med ny kunskap som har, eller kommer att ha, stor betydelse för området hållbart naturresursnyttjande.
Årets mottagare av Nordeas vetenskapliga pris är Koustuv Dalal, professor i folkhälsovetenskap och hälsoekonom på Mittuniversitetet. Han prisas för omfattande insatser för forskning och utveckling inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi, såväl nationellt som internationellt.
Partiledarnas aktivitet på TikTok inför valet 2026 har granskats i en ny studie från DEMICOM vid Mittuniversitetet. Jämställdhet väcker störst engagemang hos användarna, men är ett av de ämnen som svenska partiledare pratar minst om. De pratar hellre om bland annat invandring, migration och klimat. Rapporten bygger på en analys av TikTok-kommunikationen under perioden oktober 2025–mars 2026.
