Strukturerade riskbedömningar förhindrar våld

Lars Aronsson, forskningsinformatör Tel: 063-16 53 36, fax: 063-16 54 54, mobil: 070-516 53 36, e-post: lars.aronsson@miun.se Resultaten av standardiserade riskbedömningar kring risk för våld som görs i svensk kriminalvård och rättspsykiatri är goda och stämmer väl överens med vad som framkommer i internationell forskning. Men psykopati bland kvinnor undervärderas och leder till att en del kvinnor med hög risk för återfall i våldsbrott missas. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet. Vid bedömning av psykiskt störda förövare inom kriminalvård och rättspsykiatri används bedömningsinstrumentet HCR-20, Historical, Clinical and Risk management. Det är en klinisk checklista som består av 20 riskfaktorer för bedömning av risk för återfall i våldsbrott och som används inför permissioner och utskrivning av psykiskt störda förövare inom kriminalvård och rättspsykiatri. − De sex delstudier jag gjort visar att användningen av HCR-20 och psykopatchecklistan PCL:SV är god i Sverige när det gäller både giltighet och tillförlitlighet, säger Susanne Strand. Resultaten visar också att strukturerade professionella bedömningar hjälper till att förebygga och förhindra våld i samhället. I avhandlingsarbetet har Susanne Strand även tittat på likheter och skillnader i att bedöma risk för våld av manliga respektive kvinnliga psykiskt störda förövare. Här visar det sig att det finns fler likheter än skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare vid bedömningar gjorda med HCR-20 medan motsatsen är fallet för PCL:SV, där det utåtagerande antisociala beteendet står för den huvudsakliga skillnaden. Det innebär att bedömare tenderar att undervärdera psykopati bland kvinnor och att en del kvinnor med hög risk för återfall i våldsbrott därför missas vid bedömning. Den 12 maj försvaras avhandlingen ”Violence Risk Assessment in Male and Female Mentally Disordered offenders – Differences and Similarities” vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Opponent är Professor Kirsten Rasmussen, Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet i Trondheim. Susanne Strand är uppväxt i Östersund. Hon är verksam som lärare och forskare vid Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet och delar sin tid med Rättspsykiatriska Regionkliniken (RPK) i Sundsvall. Frågor kan ställas till: Susanne Strand, 060-14 84 67, 070-307 8314, susanne.strand@miun.se