Vid akuta kriser behövs ett tydligt ledarskap för att samordna aktörers kriskommunikation. Det har forskare vid DEMICOM, Mittuniversitetet, kommit fram till efter en studie av kommunikationssamordningen vid skogsbranden i Västmanland.
Länsförsäkringars forskningsfond har beslutat att finansiera ett stort projekt som ska studera människors uppfattningar och beteenden i förhållande till klimatrisker. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan tre starka forskningsmiljöer vid Mittuniversitetet – Centrum för forskning om ekonomiska relationer, Risk and Crisis Research Centre och Forum för genusvetenskap.
Bristande mandat, otydliga mål och små resurser. Det präglar kommunernas kris- och beredskapsarbete visar en ny avhandling från Mittuniversitetet. Kommunernas beredskap och förmåga att hantera kriser förlitar sig snarare på tillit och improvisation istället för tydlig organisering.
Kommunikationen kring den stora skogsbranden i Västmanland ska nu sättas under lupp. Det är forskare vid Mittuniversitetet som ska undersöka dels hur kommunikationssamordningen fungerade i skarpt läge, dels hur mediernas rapportering såg ut.
Ett nytt forskningsprojekt vid risk- och krisforskningscentrat RCR vid Mittuniversitetet ska ge besökare av evenemang en ökad säkerhet. En av uppgifterna i projektet är att hitta nya sätt att förmedla information till evenemangsbesökare vid en krissituation.
Människor reagerar på många olika sätt i en krissituation. Panik och irrationellt agerande är en vanlig, men helt felaktig, förväntan. I stället försöker människor hjälpa varandra. Ändå är det fördomar om panik som styr kriskommunikation och krishantering. Det visar Misse Wester i sin forskning. Den 13 mars talar hon på konferensen Åre Risk Event.
Mittuniversitetets forskningscentrum RCR står värd för en nationell konferens om risk- och kriskommunikation i Åre 13-15 mars – Åre Risk Event. – Konferensen är en möjlighet för många att vara med och påverka och skapa ett säkrare samhälle, säger Anna Olofsson, föreståndare för RCR.
Lite obekvämt och besvärligt, men inte katastrofalt på något sätt. Så upplevde Östersunds invånare utbrottet av cryptosporidium för drygt ett år sedan. Trots påbud om vattenkokning och trots att många drabbades av sjukdom, var det ändå vardag för befolkningen. Det visar en ny studie av Mittuniversitetets risk- och krisforskare Erika Wall.
Den 25 november anordnar risk- och krishanteringsprogrammet vid Mittuniversitetet konferensen "2000 år av terrorism – från Galileen till Utøya" .
Mittuniversitetets centrum för risk- och krisforskning får 5,5 miljoner kronor. Medlen ska användas till att studera hur organisationer samverkar vid kriser. Vid exempelvis större bränder eller översvämningar samverkar allt från kommuner, landsting och länsstyrelser till privata företag och frivilliga organisationer.
Ny forskning visar att ort, social status, miljö och värdegrund har stor betydelse för hur vi värderar risker som trafiksäkerhet, alkoholintag och rökning. Bor du på en mindre ort och månar om det som händer lokalt snarare än om det som händer globalt - då tenderar du också att ta färre vardagsrisker jämfört med en person som bor i en större stad och reser mer.
Mittuniversitetets risk- och krisforskningscentrum, RCR, står värd för en stor europeisk konferens den 23-25 mars. Ett sextiotal forskare från hela världen kommer till konferensen, som är högaktuell i och med händelserna i Japan. – Det betyder mycket för oss att få förtroendet att hålla konferensen här i Östersund, säger Anna Olofsson, föreståndare för RCR.
Mittuniversitetet inviger sitt nya Risk and Crisis Research Center med en två dagar lång konferens den 10-11 november. Konferensen bjuder på en rad intressanta föredrag vid Campus Östersund.
Att vara i medelåldern och närstående till en person som insjuknat i stroke innebär en kamp för att kunna hantera det dagliga livet och att inte tappa fotfästet.
Mittregionen i Sverige stärker samarbetet inom risk- och krisområdet. Syftet är att bygga ett nationellt ledande forskningscenter vid Mittuniversitetet som skall bli en motor för de många företag och organisationer som redan finns i branschen.
Risk- och krishantering ställs hela tiden inför utmaningar kring organisering och ledarskap. Ett tydligt exempel är den nya influensan och risken för pandemi. Det gäller både preventivt och i akuta händelser.
Den nya influensan A (H1N1), känd som svininfluensan, visar på kraften i människors riskuppfattningar. Försäljningen av munskydd slår rekord inte bara i Mexico utan även i Sverige. Hotellgäster hålls isolerade på ett hotell i Hongkong och personer med snuva isoleras på flygplatser runt om i världen. Men före influensans utbrott var detta en risk som få svenskar upplevde som ett allvarligt hot.