Cecilia Brinks anförande i budgetfullmäktiges kulturdebatt 24-25 november

Finansroteln, Stockholm stad

Cecilia Brink (M), gruppledare kulturnämnden

BUDGETFULLMÄKTIGE STOCKHOLMS STAD 24-25 NOVEMBER

CECILIA BRINKS ANFÖRANDE I BUDGETFULLMÄKTIGES KULTURDEBATT 24-25 NOVEMBER

Det talade ordet gäller.

Ordförande, fullmäktige

Stockholms kulturliv är en enorm smältdegel av högt och lågt, stort och smått, och brett och smalt. Här finns något för alla och utbudet är så pass omfattande och tillgängligheten så god att man utan bekymmer skulle kunna ägna sig åt sitt kulturella intresse på heltid.

Så här ska det vara även i fortsättningen. Därför för vi en aktiv kulturpolitik som syftar till breda samarbeten och ett aktivt kulturliv.

Kulturnämnden har ”till uppgift att bevara, levandegöra och förmedla stadens kulturhistoriska värden” men också till att ”stimulera produktivitet, konstnärlig förnyelse och kvalitet”. Detta gör vi bäst, dels genom att fokusera på våra kärnuppgifter, och dels genom att stödja det fria kulturlivet.

Kultur binder människor samman. Genom gemensamma berättelser berättar vi historien om vår värld. Detta vill Stockholms stad vara med och bidra till. Men det betyder inte – och det är  här en av de tydliga kulturpolitiska skiljelinjerna går – att det är vi politiker som är bäst lämpade att formulera berättelsen och villkoren för den. Vi vet inte bättre än andra. Vi har inte bättre förstånd än andra, åtminstone inte alla av oss och inte hela tiden.

Oppositionen tycker att kulturpolitik är ett lämpligt område att leka Flotta Viktor med andra människors pengar. Det som känns kul för stunden ska få mera pengar, medan allt annat också ska få pengar. Prioritering är för fegisar, det finns ingen botten i kassakistan.

Oppositionen vill aldrig riktigt erkänna att väldigt mycket av kulturutbudet i Stockholm faktiskt existerar helt utan politisk inblandning. Det köps böcker, gås på bio och konserter och konstutställningar, det dansas, spelas, sjungs och målas utan att det fattats ett enda politiskt beslut om det. Det tycker vi är bra, och så ska det förbli.

Det innebär inte att staden inte har ett stort ansvar. Stockholms stad är en stor och viktig kulturpolitisk aktör . Kulturvision 2030, som kf kommer att anta under året, kommer att utgöra grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vi fortsätter att arbeta med kultur för barn och unga, med att ha bibliotek där människor vill ha dem som är öppna när människor kan besöka dem, med att utveckla Stadsteatern, Stockholm Konst, Kulturskolan, Kulturhuset, Stadsmuséet och Medeltidsmuséet och arbetet med att utveckla formerna för att stödja det fria kulturlivet.Vi fortsätter arbetet med incitamentsstrukturen för det fria kulturlivet för att ytterligare stärka det fria kulturlivets livskraft och självständighet.

Det är mångfald, kvalitet och valfrihet som är ledorden i Stockholmsalliansens kulturpolitik. Vårt ansvar är att fortsätta erbjuda stockholmarna detta. Bifall till kommunstyrelsen.