Pressmeddelande -
Tal vid moderaternas framtidskonvent
Ordförande moderaternas miljöarbetsgrupp
Gruppledare i riksdagen
Lars Lindblad
Tal vid moderaternas framtidskonvent
Anförande av Lars Lindblad vid moderaternas framtidskonvent, den 28 november 2008, Scandic Star Hotell, Sollentuna.
Det talade ordet gäller.
En ny tids miljöpolitik
En förändrad värld kräver en ny tids miljöpolitik. Vi upplever en tid där världen blir allt mindre. Världens problem blir Sveriges problem. Världens möjligheter blir svenskars möjligheter. Och det gäller i högsta grad miljön.
I en sådan tid kan vi inte söka svar i nationell isolationism och nationellt ensidiga lösningar. Vi måste söka svar i hela spektrat från globala till lokala lösningar. Vår arbetsgrupp arbetar med lösningar på miljöproblemen utifrån vår tro på marknadsekonomi, internationalism, en tro på teknikutveckling och människans känsla för ansvarstagande.
Vi får inte heller tro att det är enkelt. För att klara omställningen mot ett än hållbarare samhälle står vi inför många svåra målkonflikter. Vi måste politiskt välja vilka som ska bära den tyngsta bördan vid varje tillfälle. Väljer vi att inte fördela ansvaret nu, får alla bära en än tyngre börda sen.
Den politiska utmaningen ligger i att förklara för dagens generation att det är nu vi måste agera. Men vi vet att människor värderar miljön högt och att de allra flesta är beredda att göra sin del. Samtidigt måste vi söka lösningar som står i en rimlig proportion till de kostnader det innebär för enskilda människor. Vi tror dessutom att detta är möjligt att uppnå samtidigt som jobben och välfärden kan växa.
Just nu är behovet av ledarskap större än någonsin tidigare. Vi måste både klara av att hantera en finansiell kris och en konjunkturavmattning samtidigt som miljöåtgärder måste fram. Det är ingen liten uppgift. Men det är vår övertygelse att efter finanskrisen kommer framtiden att göra sig påmind igen. Då kommer vi ställas mot frågan; Varför gjorde ni inget?
Då vill vi kunna säga- vi vågade ta ansvar för de långsiktiga frågorna samtidigt som vi hanterade den kortsiktiga krisen. Då kan vi vinna förtroende från våra väljare.
Under de senaste 100 åren har jordens medeltemperatur stigit. FN:s klimatpanel - IPCC - har konstaterat att denna utveckling med mer än 90 procents sannolikhet beror på ökningen av människors utsläpp av växthusgaser. Utan att till 100 procent veta måste vi ändå agera, vem vågar chansa på att så mycket forskning inte stämmer?
Med en ökad temperatur kan följa glaciärsmältningar, höjda vattennivåer, ökenspridning och översvämningar.
Sverige kommer nog att klara sig relativt bra, men många länder i tredje världen kan komma att ligga illa till och vi har ett globalt och solidariskt ansvar att hjälpa dem.
Vi vet att kriser i vår omvärld skapar kriser hos oss. En kris - även om den sker i tredje världen går ut över råvaruflöden, skapar väpnade konflikter som kräver att övriga världen kommer till undsättning och skapar flyktingströmmar och akuta behov av biståndsåtgärder. Alla dessa problem blir våra problem. Dessutom vet vi inte fullt ut hur klimatförändringen slår mot länder i norr. Det är för tidigt att säga. Vem vågar chansa?
I EU och FN har vi kommit överens om att åtgärder ska genomföras som begränsar temperaturökningen till maximalt två grader celsius.
Detta kräver en halvering av växthusgasutsläppen till 2050 och att utsläppen börjar minska snarast.
Inom EU har vi beslutat att till år 2020 reducera utsläppen med minst 20 procent, effektivisera energianvändningen med 20 procent och öka de förnybara energikällorna med 20 procent.
I World Energy Outlook 2008 visar prognoser att efterfrågan på energi i världen ökar med det dubbla till 2030, vilket skulle kunna leda till en temperaturökning på upp till 6 grader.
Utöver klimatproblemet finns det goda skäl för att börja byta och effektivisera fossilenergianvändningen. Jakten på energiresurserna har startat. Även om oljepriset just nu är lägre än på länge pga konjunkturläget så är det de flesta analytikers bedömning att priset på olja kommer att stiga över tid. Lägger vi till den säkerhetspolitiska dimensionen inser man att en omställning från fossilsamhället är nödvändigt ur flera perspektiv.
En stor brist i det globala klimatarbetet är att det bara omfattar en tredjedel av världens utsläpp. Kina och USA är länder som inte deltar fullt ut. Dessa två länder står tillsammans för nästan hälften. Sverige bara för 0,2 procent. Därför behöver vi ett globalt avtal i Köpenhamn nästa år som innefattar fler länder än vad Kyotoavtalet omfattar. EU som en av de viktigaste parterna i förhandlingarna kommer ledas av Sverige och våra förhoppningar är mycket höga.
Samtidigt måste vi beakta det perspektiv som många länder i tredje världen har.
En genomsnittlig svensk släpper ut 8 ton koldioxid per år,
- nordamerikanen och australiensaren över 20 ton.
- kinesen 4 ton.
- indiern bara 3.
Regeringens vetenskapliga råd menar att vi måste ner till individuella utsläppsnivåer på 2 ton per år för att klara klimatåtagandena. Det innebär att vi i Sverige måste fortsätta att minska våra utsläpp samtidigt som vi försöker förmå växande länder att inte bli så koldioxidberoende som vi.
Svårast för omställning har amerikanen som byggt fast sig i ett fossilberoende. Samtidigt tror vi att USA:s klimatpolitik kommer att ändras med Barack Obama som president. Han har satt höga mål för deras utsläppsreduktion - 80 procent till 2050. I den amerikanska kongressen finns långtgående planer med brett stöd politiskt att införa ett nationellt utsläppshandelssystem för koldioxid som liknar det EU redan sjösatt. Deras växande insikt skapar möjlighet att nå länderna i tredje världen och komma ner till rimliga utsläppsnivåer globalt.
Men det finns mindre hoppfulla kontinenter. Antalet bilar i Kina ökar med 10~000 per dag, vilket gör att oljebehovet ökar konstant och kineserna köper därför upp oljefält i Afrika, Centralasien och Mellersta östern.
Malaysias utsläpp av koldioxid har ökat med mer än 220 procent mellan 1990-2004 p g a fler bilar och en stark utveckling av industrin.
Av världens totala energitillförsel står oljan för en tredjedel. Men klimatet har en värre fiende - kolet. Priset för kolet är för lågt och det finns enorma reserver. För femte året i följd var kol det bränsle som ökade sina marknadsandelar snabbast. Kina svarade ensamt för 70 procent av tillväxten. Kina har idag ca 30~000 kolgruvor och öppnar ett till två kolkraftverk per vecka. Världens samlade koltillgångar beräknas nu räcka i över 130 år vid dagens konsumtionsnivå.
I Sverige har oljeanvändningen halverats sedan 1970. Utbyggnaden av vattenkraften och kärnkraften efter oljekrisen på 70-talet spelar en stor roll för vår koldioxidfria elproduktion.
Vår ekonomi har haft en tillväxt på 46 procent sedan 1990. Under samma period har våra utsläpp av växthusgaser minskat med 9 procent. Det betyder att vi frikopplat utsläppsutveckling från ekonomisk utveckling.
I Sverige är skatten på koldioxid ungefär 1000 kr/ton. I Kina är den noll kr. Koldioxidskatten är en viktig förklaring till den utveckling vi sett i Sverige när det gäller utsläppen av växthusgaser.
Vi måste verka för en global prissättning på koldioxid, genom främst utsläppshandel, för att kolets negativa miljöpåverkan ska kunna hejdas.
Moderaternas miljöarbetsgrupp består av tre delarbetsgrupper med olika ansvarsområden. Den första gruppen, som jag leder, arbetar med energi- och klimatfrågorna.
Den andra gruppen, som leds av Sofia Arkelsten, en komplett miljöpolitik, ansvarar för utvecklingen av politiken inom de miljöområden som ibland hamnar i skymundan av klimatfrågorna. Havsmiljön, den biologiska mångfalden, hur vi använder våra naturresurser och vilka miljömål som är relevanta.
Den tredje arbetsgruppen, som leds av Ola Karlsson, har till uppgift att ta fram en kommunal miljöverktygslåda. Ett led i detta är att inventera kommunerna våra kommunala företrädares åtgärder.
Våra förslag baserar sig på ett grundligt arbete. Vi har gjort ett 50-tal besök ute i landet. Vi har besökt miljöinnovatörer, energiproducenter, miljöorganisationer, kommuner, myndigheter, flygbolag, forskare, lantbrukare, bränsletillverkare- och distributörer och samtliga stora fordonstillverkare i landet. Dessutom kommer vi att föra diskussioner med fack och arbetsgivare.
Jag tänker snabbt dra några av de förslag vi hunnit presentera, men fler kommer framöver.
Sverige ligger väl till. Men vi har en akilleshäl.
Transportsektorn står idag för ca 30 procent av våra utsläpp av växthusgaser. När andra sektorer i samhället har minskat sina utsläpp har transportsektorn legat kvar på en konstant hög nivå. Ett problem vi delar med övriga Europa. Den största delen av utsläppen kommer från vägtrafiken.
Bilen behövs i avlångt Sverige med stora avstånd. Vi vill inte avskaffa bilen, men däremot bilens utsläpp. Därför söker vi åtgärder som ställer tydliga krav mot bilindustrin med rimlig period för omställning.
Hårdare krav på den globala fordonsindustrin behövs för att vi ska nå en betydligt mindre klimatpåverkan från våra bilar i Europa. Arbetsgruppen har förslagit att skärpa kraven på personbilarnas utsläpp till år 2020. Det är en förutsättning för att vi ska klara våra utsläppsåtaganden under samma period. Vi anser också att 12 års omställningsperiod ger rimliga förutsättningar för branschen.
Vi vill stödja omställningen genom fortsatta subventioner av biobränslen på medellång sikt och stöd till nästa generations biobränslen på längre sikt. Vi vill samtidigt se en ökad låginblandning i bensin och diesel. Vi tror också att en kraftig ökning av el för att driva bilar är på väg att växa fram. Framtiden för svensk bilindustri finns i detta om de tillåts att utvecklas av sina ägare.
Sverige är ett av världens mest framgångsrika länder när det gäller introduktionen av miljöbilar, bl a tack vare alliansens politik. Detta är en tätposition som vi gärna behåller. Därför har vi föreslagit att en slopad fordonsskatt, för nästa generations miljöbilar, under fyra år ska ersätta dagens miljöbilspremie.
Den kraftigaste utsläppsökningen procentuellt står flygindustrin för. Därför måste flygets klimatpåverkan minska. Problemet är att flygets miljöpåverkan är obeskattad idag pga internationella konventioner. Därför har inte trycket på omställning varit tillräckligt tydligt för branschen. Från 2012 inordnas det europeiska flyget i utsläppshandeln. Det är en framgång men de krav som diskuteras just nu kommer inte vara tillräckliga.
För att flygsektorn ska kunna bli mer klimatvänlig krävs teknisk utveckling kring bränslesnåla motorer, alternativa bränslen och krav på låginblandning av biodrivmedel. Vi vill även se grön inflygning, vilket innebär att plan glidflyger en stor del av vägen till flygplatsen med mindre utsläpp och buller som följd. Vi behöver också rakare flyglinjer i Europa för att minska flygplanens bränsleförbrukning. Dessutom vill vi att flyget ska köpa 100 % av sina utsläppsrätter från 2016.
För att klara omställningen till ett klimatvänligare samhälle måste vi bekämpa våra svagheter och bibehålla våra styrkor. Sveriges komparativa fördel är att vår elproduktion tillhör en av världens renaste ur ett klimatperspektiv. Vi tror att el kommer vara en av lösningarna på flera av våra problem. Behovet och potentialen att effektivisera energianvändningen är stor i inte minst bostäder, fabriker och lokaler. Fler åtgärder behövs för att skapa kraft i effektiviseringen.
Vi tror att dagens koldioxidfria elproduktionen måste bibehållas på relativt lång sikt samtidigt som alternativen växer fram. Vi ser inte tillräckligt kraftfulla alternativ som kan ersätta vatten- och kärnkraft inom de närmaste decennierna. Tvärtom tror vi att kärnkraften måste tillåtas öka i betydelse i det svenska energisystemet. Men vi ser samtidigt att vind-, sol-, bio- och vågkraft och andra framtida förnyelsebara energikällor behöver stöd för att växa fram. Det är nödvändigt att elcertifikatssystemet finns kvar för att understödja den utvecklingen och för att ge branschen långsiktiga spelregler.
Algblomning, döda havsbottnar och hotade fiskebestånd kräver nya och långsiktiga politiska lösningar. Sjöfarten måste bära sina egna kostnader och oljeutsläppen i Östersjön måste stoppas. Jordbrukets påverkan på övergödningen måste regleras och alla avlopp som rinner ut i hav och sjöar måste renas. Fiskebeståndet måste förvaltas så att det blir hållbart på lång sikt och de fiskare som fiskar illegalt ska vara beredda på att förlora sina redskap och båtar om de grips.
Det finns de som tror att vi måste klä oss i säck och aska för att lösa miljöproblemen. Det finns de som bara sätter höga mål utan att mäkta med att gå till konkretion. Det finns de som inte tvekar på att föreslå kraftiga miljöskatteförslag ovanpå människors redan tungt ansträngda ekonomi med höga räntor och risk för arbetslöshet.
Där hittar ni inte moderaterna.
Vi tror på ekonomiska styrmedel som är teknikneutrala mellan miljövänliga metoder och samtidigt kostnadseffektiva. Det betyder att vi är beredda att ta konflikten med dem som inte vill förändra sig eller gör det för långsamt. Vi är beredda att använda kraftfulla styrmedel när det krävs, men föredrar att premiera miljövänliga initiativ.
Vi tror också att de allra flesta människor vill göra rätt. Det är en drivkraft på vilken vi vill bygga vår miljöpolitik.
Vi tror att människan bär en skuld till att jordens temperatur ökar mer än naturligts. Men vi har ett positivt budskap - det betyder också att vi kan göra något åt det.
Presskontakt:
Petter Larsson, pressekreterare åt Lars Lindblad
0736-82 80 03
__________________
Petter Larsson
Pressekreterare, Moderata samlingspartiet
Press Secretary, The Moderate Party
Moderaternas riksdagskansli
100 12 Stockholm
+46-8-786 53 98
+46-73-682 80 03
Ämnen
- Politik