Återbruksgallerian och Birgits Garderob 2.0 – återuppståndelsen

På Lästviks Säteri utanför Dals Långed drev Birgit Hansson i 25 år vintagebutiken Birgits Garderob. När hon sålde gården och inte hade någon som ville ta över butiksverksamheten på platsen uppstod frågan: vad ska göras med alla fina gamla kläder? I mitten av mars såddes ett frö till en återbruksgalleria, inhyst i den gamla Ica-butikens lokaler i Dals Långed.

Alltid funnits en miljömedvetenhet
Som barn brukade Birgits Hanssons mamma läsa H.C Andersens sagor för henne om kvällarna. En som gjorde starkt intryck var Flickan som trampade på brödet, en berättelse med sensmoralen att inte vara otacksam och slösaktig. Ända sedan barnsben har Birgit haft svårt för slöseri. Att hon i vuxen ålder öppnade en vintagebutik för att ta tillvara på gamla kläder kanske därmed följer en viss logik. Hon framhäver att miljöaspekten alltid varit viktig för henne.

-Vi måste ta till vara på det fina som vi har. Lugna ner oss. Så roligt att återbruket är i ropet nu, säger Birgit.

Vintagebutiken, som gick under namnet Birgits Garderob, lockade till sig besökare från hela världen. Hur en liten vintagebutik ute på vischan i Dalsland kunde ha så fina kläder att sälja förbluffade många av besökarna. En av besökarna, som själv jobbade med kläder i London, ska ha sagt ”Den här affären är en omöjlighet, det är för fina saker!”. Att det inte skulle vara vilken gårdsloppis som helst, utan präglas av hög kvalitet på plaggen, var hela tiden Birgits mål. För henne är kläder något mer än bara en konsumtionsvara.

-Kläder är konst och ett sätt att uttrycka den egna personligheten, säger hon.

Birgit tycker att fördelarna med att handla kläder second hand är många, medan dagens massproduktion och konsumtion av kläder är ohållbar och förknippad med många problem. På en makronivå nämner hon de miljömässiga problemen, utsläppen som förknippas med produktionen och transporterna. Hon nämner även att kläderna ofta producerats i länder där arbetsförhållandena för arbetarna inte sällan är dåliga. På en mikronivå ser hon förluster för lokalsamhället såväl som för den enskilda individens möjlighet att uttrycka sin personlighet via kläderna.

-Det är trist att det bara är samma stora kedjor, med samma varor, som dyker upp var man än är i världen. Samhället blir väldigt tråkigt utan alla de små och mysiga butikerna som fanns förr, säger Birgit och fortsätter, allt är så utslätat och trist.

Att återbruka en butik och skapa mervärde i det befintliga
När Birgit sålde sin gård och inte kunde fortsätta driva sin butik så behövde hon hitta ett nytt hem och en ny användning för kläderna – någon som kunde ta hand om dem när hon inte längre kunde göra det själv. Funny Livdotter, kommunikatör på Mötesplats Steneby, blev varse om den trängande situationen och bestämde sig för att engagera organisationen hen jobbar för i arbetet att försöka rädda kläderna.

Mötesplats Steneby, som jobbar med kulturdriven landsbygdsutveckling – kulturskapare och deras förmåga att bidra till samhällsutveckling – såg potentialen i situationen och tog sig an uppgiften att hitta en ny framtid för kläderna. I november anordnade de en workshop som hölls av Klara Silvemark, där intresserade bjöds in för att diskutera vad man skulle göra för att på bästa sätt ta tillvara på den resurs och möjlighet som plötsligt tillhandahållits. Frågan workshopen kretsade kring var ”Nu har vi den här resursen, kläderna, hur kan det bli mer?”. Workshopen mynnade ut i idén att skapa en plats där återbruk skulle stå i fokus och där kulturskapare med olika erfarenheter och kompetenser skulle samlas för att möjliggöra synergier, både för kunderna och kulturskaparna själva.

Vera Telemo, som jobbar med hållbar omställning på Mötesplats Steneby, berättar att när det kommer till textil så bidrar kläder och klädkonsumtion till såväl utsläpp av miljögifter, vattenföroreningar och växthusgaser, vilket gör det till en viktig del att jobba med. Hennes ambition är att stötta projekt och idéer som bidrar till mer hållbarhet samt skapa förutsättningar för kulturutövare som kommer ut ur Steneby-miljön att kunna stanna kvar och vara verksamma i Dals Långed.

-När Birgits Garderob skulle läggas ner och vi fick den här möjligheten att försöka starta upp något nytt så kände jag från mitt perspektiv, miljöperspektivet, att det är ett gyllene tillfälle att få jobba med den frågan.

Bland de medverkande på workshopen fanns även Sömnadsförmedlingen, som tillsammans med Mötesplats Steneby och en hel del ideell kraft, varit drivande i den fortsatta processen. Sömnadsförmedlingen startades av textilkonstnären Emelie Rygfelt Wilander och skräddaren och metallkonstnären Ulrika Aneer. De arbetar med att hitta möjligheter för flyktingar med sömnadsbakgrund att få användning för sin erfarenhet och kunskap i sin yrkesutövning i Sverige. De säger själva att de arbetar med social hållbarhet – att även människan och mötet ses som resurser att värna. I arbetet med Återbruksgallerian har de jobbat väldigt handgripligt med sortering av kläder, inredning av lokalen och iordningställande av den syateljé som tillsammans med vintagebutiken utgör kärnan i verksamheten. Inget hade dock varit möjligt utan det stora engagemang från allmänheten som sedan den inledande workshopen omgärdat projektet. En stor del av arbetet har utförts på ideell och frivillig basis av engagerade lokalbor – som tillsammans med Mötesplats Steneby och Sömnadsförmedlingen varit måna om att denna plats skulle bli till. Tanken är att man ska kunna komma in och köpa ett plagg och göra ändringsarbeten på plats, eller passa på att laga ett gammalt plagg medan man shoppar ett nytt. Genom att komma nära hantverkarna och se hur arbetet går till hoppas de kunna påverka attityden gentemot kläder.

-Kläder har länge varit väldigt billiga och enkla att producera, och lättslängda, men när man själv börjar laga eller vårda ett plagg så ökar man värdet väldigt mycket, säger Ulrika och Emelie fyller i:

-Det ökar det emotionella värdet, att man får en koppling till ett plagg, oavsett om man gör det själv eller låter någon annan göra det.

Att det krävs ett nytt förhållningssätt till klädkonsumtion är de båda överens om.

-Det finns ingen framtid om man inte hittar någon väg runt det konsumtionsmönstret vi har idag. Man får bara försöka göra det på ett roligt, kreativt sätt, säger Emelie.

-Vi måste börja se mer på kläder som att det är något man har och lagar, på samma sätt som man självklart lagar sitt hus och sin bil, säger Ulrika.

På sikt är målet att Återbruksgallerian, som huserar i den gamla Ica-butikens lokaler, ska växa och rymma fler verksamheter, som skomakare och möbeltapetserare. Att samla allt på en plats är smidigt för kunden, samtidigt som det möjliggör samarbeten och kunskapsutbyte mellan de olika kulturutövarna. Att kulturutövare ska kunna hyra in sig i lokalen för mer tillfälliga arbetsprojekt är något som också diskuterats. Vera Telemo berättar att man som kulturutövare ofta är egenföretagare, och som sådan ofta ensam och liten. Att det då finns en plats och ett sammanhang där man kan mötas och skapa nya nätverk är socialt sett väldigt värdefullt, samtidigt som det rent praktiskt är fördelaktigt att kunna dela utrustning, maskiner och utgifter. Hon menar att den kompetens och kreativitet som springer ur Steneby-miljön skapar fantastiska förutsättningar för att konceptet ska kunna utvecklas och tror även att det konstnärliga och kompetenstäta kan bli platsens unik nisch.

-Att kunna ta tillvara på den kunskap och kompetens som finns är ju väldigt roligt, och om man kan göra det och samtidigt bana in på den nya vägen som jag ändå tror att vi måste gå om vi vill att planeten ska hållas i hyfsat skick så känns ju det väldigt kul.

-Det man kan skapa med kulturen, ur ett hållbarhetsperspektiv, är ju ett alternativ till en typ av konsumtion som gör stor skada på planeten. Att man kan hitta andra sätt att producera och konsumera som kan vara mer hållbart rent ekologiskt, men även socialt, säger Vera Telemo.

Dals Långed har följt samma trend som många andra mindre städer, med ett minskande utbud av butiker och tjänster. Initiativet med Återbruksgallerian handlar, förutom att skapa möjligheter för kulturutövare att arbeta och stanna i staden, också om att återuppliva en plats. Det stora intresset och engagemanget lokalt, både inför och efter invigningen, skvallrar om att Återbruksgallerian redan har en sådan effekt.

-Istället för att saker läggs ner, så byggs något upp. Och det ger kraft och tilltro till att det händer något bra i samhället, säger Vera Telemo.

-Sen gäller det ju att få företag att vilja etablera sig, men det gör man ju genom att göra något bra.

Hon menar att initiativet med Återbruksgallerian också är välanpassat till en tid där vi fått en ökad förståelse för vilka miljömässiga utmaningar vi står inför.

-Återbruk istället för en ny klädbutik kanske är mer i tiden och vad vi föreställer oss att vi måste gå mot om vi ska ha ett hållbart samhälle.

Hur ser då Birgit på att hennes butik återuppstått och fått nytt liv? Någon bitterhet över att själv inte kunna fortsätta driva affären verkar inte finnas på kartan, tvärtom. Mest verkar hon glad över att någon tar vid där hon slutade och fortsätter framåt.

- - - - - - - - - -

Aktiv på platsen i dagsläget är Långeds Garderob - en nygrundad ideell förening för återbruk av textil och kläder!
Följ Långeds Garderob för att veta mer om öppettider och mer:
På Instagram: @LångedsGarderob
Facebook: @LångedsGarderob

Reportage skrivet av Johan Eriksson. Publicerat 31 maj 2022

Johan Eriksson är frilansskribent och poet. Han är uppvuxen i Halland, men är sedan ett år tillbaka bosatt i Stockholm där han bor tillsammans med fru och bonusbarn.