Så ökar Covid 19 trycket på de geopolitiska megatrenderna

Covid-19 och dess effekter var ämnet för månadens Brown Bag Lunch i oktober. Det blev ett annorlunda seminarium med begränsad publik och en engelskspråkig panel med gäster från Storbritannien och USA. Deltagarna diskuterade hur pandemin påverkar allt från från geopolitik till global hälsa och hur den sätter ytterligare fart på rådande världstrender samtidigt som svenska undantaget tillför en extra dimension.

2020 - ett historiskt och utmanande år
”2020 liknar inget annat år. Det har varit extremt utmanande för oss alla och inte minst för hälso- och sjukvårdssystemet, där vi bland annat har sett heroiska insatser från läkare och sjuksköterskor.” sa Marie Ohrlander, chef för policy och kommunikation vid MSD, när hon öppnade seminariet.

Hon konstaterade att den ekonomiska krisen i pandemins spår jämförs med den stora depressionen på 1930-talet. Och med det kommer växande sociala och ekonomiska klyftor och också mer nationalism.

"Jag tror att vi alla har en skyldighet att göra vad vi kan för att lära oss av denna pandemi och hålla oss förberedda och lära oss för framtiden", sade hon och lämnade över till Alasdair Ross, dagens hedersgäst från Storbritannien.

Åtta megatrender superladdade av Covid-19
Alasdair Ross, redaktör för sektionen om världens länder på The Economist, uttryckte hur glad han var att vara i Stockholm eftersom Storbritannien för närvarande är i ”lockdown”.
”Det jag vill prata om idag är de åtta stora globala trenderna som kommer att påverka oss alla under de kommande åren och det faktum att Covid-19 har satt extra hög fart på dem alla. Dessa trender är:

1. Kalla kriget 2.0
Förhållandet mellan Kina och USA. Pandemin har ytterligare förstärkt skillnaderna och spänningarna mellan dessa länder.

2. Den tekniska kapplöpningen mellan öst och väst
Teknikens slagfält just nu gäller kontrollen över cyberspace. Covid-19 har gjort betydelsen av internet ännu tydligare. Striden om vem som ska ställas till ansvar för pandemin äger främst rum på sociala medier. Det visar vilken kapacitet digitala plattformar erbjuder för den som vill påverka över gränserna.

3. Alla för en - ett mindre och starkare Europa
Det har skett en uppgång i den ekonomiska solidariteten inom EU under krisen. Det skapar förhoppningar om både effektivare åtgärder mot Covid-19 och mer stabil politisk handling från unionens sida i framtida kriser.

4. Mitt land först och det svenska undantaget
Under finanskrisen för ett decennium sedan samlades världsledare för att diskutera gemensamma åtgärder, i syfte att rädda den globala ekonomin från katastrof. Inget sådant samarbete har ägt rum under covid-19-pandemin. I en situation med ökad spänning mellan stormakterna och en populism som kännetecknas av "mitt land först" har länderna valt sitt eget sätt att möta hotet. Sverige framstår som ett land som har hållit fast vid en politik där de ger rekommendationer istället för att hålla medborgarna i schack genom lagstiftning.

5. Globaliseringen försvagas
Globaliseringen, som redan var på reträtt före pandemin, kommer att försvagas ytterligare när olika nationer nu fokuserar ännu mer på sina egna intressen och säkerhet.

6. Multilaterala institutioner hotade
Multilaterala institutioner som kunde ha samordnat internationella åtgärder mot viruset har istället utpekats som syndabockarna för pandemin. I juli meddelade Trump-administrationen sin avsikt att lämna WHO och hävdade att hälsoorganisationen styrs av Kina.

7. Den försvagade västerländska försvarsalliansen
Europa måste börja se sig självt som en strategisk kraft som är oberoende av USA, eftersom USA: s åtagande att försvara västerländska värderingar minskar. Detta är något som pandemin har gjorts ännu tydligare under pandemin.

8. Städernas förfall
Covid-19 är främst en urban pandemi, som den tragiska statistiken visar. Pandemin har belyst städernas sårbarhet, vilket innebär att många har börjat överväga att lämna städerna till förmån för landsbygden.

Att bygga planet medan vi flyger det
Vilka är då de viktigaste lärdomarna av pandemin för ett globalt sjukvårdsföretag? Alasdair Ross vände sig till Sarah Aiosa, VD för MSD i Sverige, med sin fråga. Hon svarade att det är slående hur snabbt företaget mobiliserat och svarat på pandemin.

”Bara en månad efter att viruset uppstod kunde forskarna analysera det, avkoda det och sedan identifiera flera forskningsvägar. Några av de vägar som vi har genomfört kommer ur detta viktiga forskningsarbete. Det understryker vikten av att fortsätta investera i forskning och utveckling och vikten av flera samarbeten. Vi kan inte göra det ensamma. Vi är i detta tillsammans och vi måste samarbeta och bygga planet medan vi flyger det för att komma till en lösning för att avsluta denna kris.”

Alasdair Ross undrade varför inte MSD hoppade rakt in i kapplöpningen om ett nytt vaccin i likhet med många andra företag och Sarah Aiosa svarade att det finns mer än en lösning på problemen.

“Vi måste erbjuda ett brett utbud av vacciner och behandlingar för att bekämpa det här problemet. Annars gör man den globala befolkningen en björntjänst. Jag är stolt över MSD som har utvecklat många vacciner under åren, till exempel mot ebolaviruset. Vi har också behandlat infektionssjukdomar i flera år. Tack vare denna expertis blev det möjligt för oss att söka efter plattformar som bygger på etablerad vetenskap. Ett exempel är de två kandidater som vi nu för fram genom prekliniskt och kliniskt arbete. Dessa utgår från mässlingsbaserade plattformar samt etablerade ebolavirusbaserade plattformar. Så det gjorde det möjligt för oss att undvika att offra säkerhet, kvalitet och vetenskap i syfte att vara snabba.” förklarade Sarah Aiosa.

Sårbarhet och ömtåliga system
Först ut i panelen var Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa, chef för hälsoavdelningen, Unicef. Han pekade på hur megatrenderna också bidragit till pandemin:

”De globala trenderna har skapat sårbarheten för covid-19. Jag tänker till exempel på urbaniseringen och hur vi bollar livsmedel runt om i världen i global handel.” , sade han.

Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey, fick frågan om något hade gjort henne förvånad under pandemin.

”En av de läskiga och överraskande sakerna är hur snabbt samhället delades upp. Medan de unga i Sverige inte oroar sig är människorna över 50 verkligen oroliga. Hur de politiska systemen reagerade och hur de agerade blev också verkligen en stor överraskning. Vi trodde att vi hade överenskomna, internationella system för epidemiologiska strider och bekämpning av pandemier. Plötsligt hade många länders politiker börjat införa ”lockdowns” och kontaktade inte varandra. Det visar hur ömtåliga våra system är ”, sa hon.

Jenni Nordborg, chef för regeringens Life Sciencekontor,, talade om vikten av förtroende för data under pandemin. Hon trodde att detta är ett område där Sverige kan gå så mycket snabbare framåt för att möjliggöra åtkomst till mer och bättre data för att fatta bättre beslut.

Sista talare för panelen var professor Ole Petter Ottersen, Karolinska Institutets ordförande. Han talade om konsekvenserna för många av barnen i världen.

”Vi ser orättvisor på grund av Covid-19 som vi inte längre kan ignorera. Till exempel vad gäller tillgången till teknik, rent vatten och skolundervisning. Vi måste ta itu med de orättvisor som verkligen blivit uppenbara i kölvattnet av Covid-19. Föreställ dig vad som händer i många länder runt om i världen när barn inte längre kan gå till sina skolor på grund av ”lockdowns”. Globala problem måste hitta globala lösningar”, avslutade han.