Claire Levacher gör sin första konsert som chefdirigent för Dalasinfoniettan med mezzosopranen Matilda Paulsson som gäst

Claire Levacher gör nu sin första konsert med Dalasinfoniettan i rollen som chefdirigent. Under konserten Bienvenue Claire! gästar dessutom mezzosopranen Matilda Paulsson och på repertoaren står allt från Debussy till Beethoven och däremellan Luciano Berio och Ture Rangström. Konserten framförs i Boda kyrkby 23/2 och i Falun 24/2.

Claire har rötter som pianist och dirigerar orkestrar från Prag till Peking. Sedan sin debut år 2009 har Claire etablerat sig mer och mer som en briljant operadirigent. Vad passar då bättre att fira denna dag med den starkt lysande mezzosopranen Matilda Paulsson som nyligen framträtt i världspremiären av Sven-David Sandströms sista opera Livets Bok med Norrköpings Symfoniorkester. Föregående säsong gästade Matilda Folkoperan i Stockholm där hon framträdde som Eboli i Don Carlo. Matilda sjöng även Grimgerde i Valkyrian på Det Kongelige Opera i Köpenhamn. Dalasinfoniettan har skivan Encore innehållandes endast extranummer, med Rikard Söderberg och Matilda Paulsson i bagaget.

OM PROGRAMMET

Ett urklipp ur programbladet. Text av Solveig Halvorsen Kåven och Gustaf Berglund

Den franske poeten Stephane Mallarmé (1842–1898) publicerade 1876 den symboliska dikten L’Après-midi d’un faune (En fauns eftermiddag). Dikten inspirerade Claude Debussy till att 1894 skriva Prélude à l’après-midi d’un faune, för symfoniorkester. Den polsk-ryske koreografen Waclaw Nizynski utgick från både Mallarmés dikt och Debussys musik när han 1912 skapade baletten En fauns eftermiddag. Debussy försöker i sitt verk återge diktens känsla av vaghet och overklighet. Han vill skildra solvärmen, doften av skogen och blommorna, ljudet av faunens mumlande för sig själv när han kämpar för att minnas. Allt är idel stämning och det är då ganska naturligt att musiken inte med fördel låter sig lösas upp tematiskt. Inledningens flöjtsolo är nog en av musikhistoriens mest kända passager.

Italienaren Luciano Berio växte upp i en musikalisk familj och fick tidigt lära sig av sin far att spela piano. Under andra världskriget ådrog han sig en handskada som satte stopp för en fortsatt karriär som pianist, varför han istället fokuserade på komposition. Berio räknas till nyskaparna inom efterkrigstidens musik. Han studerade seriell teknik för Luigi Dallapiccola och deltog i Darmstadtskolans kurser. På 50-talet väcktes hans intresse för elektronisk musik, och han startade tillsammans med Bruno Maderna en elektronmusikstudio vid den italienska radion i Milano. Förutom i hemlandet Italien var Berio verksam i USA, där han arbetade som professor i komposition vid Juilliard School of Music i New York. Under 1960-talet väcktes ett nytt intresse för folkmusik. Sångare som Pete Seeger, Bob Dylan och Joan Baez trädde fram. I Sverige grävde jazzmusiker som Jan Johansson och Georg Riedel i arkiven och blåste nytt liv i gamla spelmanslåtar. Luciano Berio skrev 1964 sina Folk Songs för hustrun, sopranen Cathy Berberian.

En av Ture Rangströms favoritpoeter var Bo Bergman (1869–1967). I diktsamlingen från 1922 hittade han bland annat Pan, som här sitter och spelar lutad mot en gran. ”Middagsstillhet och klöverånga” är kanske inte riktigt vad vi upplever i februari, men i Rangströms träffsäkra tonsättning råder evig sommar.

Beethovens 4:e symfoni är inte lika välkänd som den 3:e (Eroica), den 5:e (Ödessymfonin), den 6:e (Pastoralsymfonin) eller den 9:e (Körsymfonin, över Schillers Ode an die Freude). Fyran har helt enkelt stått i skymundan. Robert Schumann beskrev den som ”en grekisk slank ungmö mellan två nordiska jättar”, det vill säga trean och femman. Men den här symfonin har ändå något att komma med. 1915 års Nobelpristagare i litteratur Romain Rolland (1866–1944) kallade Beethovens fyra ”en ren och vacker blomma som bevarar doften från de ljusaste dagarna”.

Trots att symfonin var en beställning av Beethovens välgörare, greve Franz von Oppersdorff, som inte bara betalat i förskott utan också tillförsäkrat sig exklusiva rättigheter de första sex månaderna, uruppfördes den vid en privat tillställning hos prins Lobkowitz i mars 1807. Beethoven fick senare i ett brev be om ursäkt för detta.

MEDVERKANDE

Matilda Paulsson – Mezzosopran
Claire Levacher – Dirigent
Dalasinfoniettan

REPERTOAR

Claude Debussy Förspel till en fauns eftermiddag

Berio: Folk songs
”Black Is the Colour” (John Jacob Niles, USA)
”I Wonder as I Wander” (John Jacob Niles, USA)
”Loosin yelav” (Armenia)
”Rossignolet du bois” (France)
”A la femminisca” (Sicily, Italy)
”La donna ideale” (Luciano Berio, Italy)
”Ballo” (Luciano Berio, Italy)
”Motettu de tristura” (Sardinia)
”Malurous qu’o uno fenno” (Auvergne, France)
”Lo fiolairé” (Auvergne, France)
”Azerbaijan Love Song” (Azerbaijan)

Ture Rangström Pan ur Fem ballader till dikter av Bo Bergman

Ludwig van Beethoven Symfoni nr. 4

ENTRÉ

Biljetter säljs i vår webshop.

Arrangör Boda kyrkby: Boda hembygdsförening
Arrangör Falun: Musik i Dalarna

TILLGÄNGLIGHET

För tillgänglighetsinformation, kontakta Musik i Dalarna på info@musikidalarna.se