"Korta utbildningar blev en succé direkt"

Yrkeshögskolans korta utbildningar har på mindre än ett år efter lanseringen fått stor uppmärksamhet. Efterfrågan från både studerande och arbetsliv har varit stor och till nästa år planerar regeringen en storsatsning på ytterligare 100 miljoner kronor. För den som vill bedriva en kort utbildning öppnar ansökan i februari nästa år.

I våras lanserades ett helt nytt koncept inom yrkeshögskolan, korta utbildningar i form av kurser och kurspaket. Myndighetens uppdrag var ursprungligen att det skulle vara en mycket begränsad verksamhet, men när pandemin drabbade Sverige skalades satsningen på korta utbildningar snabbt upp.

En av de utbildningsanordnare som nappade direkt på idén om korta utbildningar var Yrkeshögskolan Trelleborg, som sedan tidigare bedrev utbildning inom vård och omsorg.

- Vi blev intresserade på en gång och valde att fokusera på ett område vi redan kunde och hade kontakter inom. Våra arbetslivskontakter var framförallt intresserade av att skapa utbildningar som vände sig till personer som var yrkesverksamma. Det resulterade i två utbildningar inom välfärdsteknik och digitalisering i vården, säger Camilla Kronholm rektor Yrkeshögskolan Trelleborg.

Med sina korta utbildningar ville de erbjuda kompetensutveckling till undersköterskor som ibland kan ha svårt att hitta tid och möjlighet till det. Därför var flexibiliteten det som lockade allra mest.

- Redan på första mötet sa vi att ska vi göra det här ska vi gå all in och verkligen satsa på att skapa utbildningar som går att läsa oavsett vilka arbetstider eller familjeförhållande man har och helt oavsett var i landet man bor. Det blev succé direkt. Vi lyckades locka fler och bredare än vad vi trott. Vi har haft sjuksköterskor, omsorgspedagoger och andra yrkesgrupper från runt om i hela landet som gått de här utbildningarna. Jag tror bland annat att det är det extremt flexibla upplägget som gjort utbildningen attraktiv, säger Camilla Kronholm. 

Yrkeshögskolan Trelleborg har fyllt sina utbildningar och de studerande väljer själva när under hösten de vill starta och vilken studietakt de vill ha.

Flexibel kompetensutveckling

Margareta Landh, projektledare för arbetet med korta utbildningar i yrkeshögskolan och utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan, tycker också att flexibiliteten har varit viktig.

- Vi har hela tiden haft fokuset att det här ska vara flexibla och tillgängliga utbildningar och därför beslutar inte vi om utbildningen ska ske på distans eller platsbundet. Vi fattar heller inte beslut om vilken studietakt en viss utbildning ska ha. Det har varit en stor fördel under pandemin. Samtidigt är jag lite förvånad att inte fler anordnare utnyttjat möjligheten att ge den studerande chansen att välja studietakt och när hen vill påbörja utbildningen, säger Margareta Landh.

På mindre än ett år har yrkeshögskolans korta utbildningar utvecklats mycket.

- I dagsläget har vi haft drygt 150 starter och bara ett tiotal inställda utbildningar. Jag är verkligen glad och stolt över vad vi och utbildningsanordnarna lyckats med. Förutsättningarna har ju varit lite speciella, men i allt väsentligt har det gått bra att skala upp verksamheten, säger Margareta Landh.

Ny ansökan

I februari nästa år öppnar en ny ansökan för anordnare som vill bedriva korta utbildningar och nytt för den här gången är att ansökan även är öppen för nya aktörer som inte bedrivit YH-utbildning tidigare.

- Myndigheten kommer även denna gång prioritera ansökningar som syftar till att stärka möjligheten för individer att rusta för den omställning på arbetsmarknaden som en ökad digitalisering och automatisering innebär. Även områdena energieffektivisering och klimatomställning kommer fortsatt att prioriteras, säger Margareta Landh.

Hon bedömer att två av tre korta utbildningar inom yrkeshögskolan på något sätt har med digital omställning att göra och menar att utbildningarna även framöver kommer att vara en sorts kunskapslyft för digitalisering.