Yrkeshögskolan – lönsam för både individ och samhälle

Kent Eliasson är analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). Tillsammans med universitetslektorn Anders Stenberg har han undersökt vilka effekter yrkeshögskoleutbildningar har på samhällsekonomin och de studerandes löneutveckling.

Antalet studerande på yrkeshögskolan har ökat kraftigt de senaste åren och Eliasson berättar att han inledningsvis blev förvånad över hur många som påbörjar en YH-utbildning varje år, under 2020 cirka 36 000 personer. Det motsvarar ungefär en tredjedel av det totala antalet som började läsa på eftergymnasial nivå.

– Utbildningsforskarna har inte uppmärksammat hur stor del av systemet som idag utgörs av yrkeshögskolan. I jämförelse med andra utbildningsformer finns det därför relativt lite forskning. Det är lite som att yrkeshögskolan smugit bredvid, säger Kent Eliasson.

Den utvärdering Eliasson och Stenberg gjort är en av de största någonsin och utgår ifrån ett betydligt större datamaterial än tidigare arbeten.

Stark löneutveckling efter YH-utbildning

Eliasson och Stenberg har utvärderat hur inträdet i en YH-utbildning påverkar studenternas årsbruttolöner. Datamaterialet inkluderar samtliga nybörjare på en YH-utbildning under perioden 2005–2016 som vid inträdet var 19–54 år och hade gymnasium som högsta utbildning. Denna behandlingsgrupp omfattar cirka 130 000 individer. Jämförelsegruppen omfattar totalt 900 000 slumpmässigt utvalda individer som inte påbörjade YH-utbildning.

Utvärderingen visar att positiva löneeffekter för alla åldersgrupper och bägge könen. För äldre deltagare (30 år eller äldre) ökar lönedifferensen relativt jämförelsegruppen över tid och uppgår till cirka 20 000 kronor i slutet av uppföljningsperioden (elva år efter inträde i utbildning). Det motsvarar en lönepremie på cirka sex procent.

– Yngre män och kvinnor har höga initiala lönepremier när de väl kommer ut på arbetsmarknaden igen. I storleksordningen 40 000–50 000 kronor. De positiva skillnaderna minskar dock över tid, särskilt för yngre kvinnor. Vi tror att det har att göra med att de väntat med att skaffa barn eller ytterligare barn till efter att de utbildat sig, säger Kent Eliasson.

Utvärderingen visade även den äldsta gruppen av deltagare, i åldern 45–54 år, erhöll signifikant högre löner än jämförelsegruppen.

– Att även personer som befinner sig så långt in i arbetslivet kan få en positiv utveckling av en YH-utbildning tycker vi är väldigt intressant, säger Kent Eliasson.

En samhällsekonomiskt lönsam utbildningsform

Vad är det samhällsekonomiska värdet av yrkeshögskoleutbildning? Den frågeställningen har Eliasson och Stenberg undersökt med hjälp av en nyttokostnadsanalys med försiktiga antaganden som visar att internräntan av en YH-utbildning är cirka sju procent och därmed samhällsekonomiskt lönsam.

Lönsamheten för samhället och individen är dock lägre för den äldre gruppen studerande.
– När det gäller yngre personer är det lättare att räkna hem en utbildning eftersom man har många år kvar i yrkeslivet. I den meningen är det alltid lättare att få en utbildning lönsam om man går en utbildning när man är ung. Detsamma gäller den samhällsekonomiska nyttan av utbildningen, säger Kent Eliasson.

Stark koppling till arbetsmarknaden

Kent Eliasson menar att yrkeshögskolan i jämförelse med andra utbildningsformer har en stark koppling till arbetsmarknaden.

– Det handlar framför allt om den stora delen praktik (LIA) och arbetslivets möjligheter att vara med och påverka innehållet i utbildningarna. Att YH-utbildningar är utformade för att möta arbetsmarknadens behov kan vara en förklaring till de goda resultaten, säger Kent Eliasson.