PALETT AV ÅTGÄRDER KRÄVS FÖR ATT MINSKA NÄTHAT

En enad panel stämde in i att man behöver en palett av åtgärder för att minska näthatet. Det var resultatet av ”Så tar vi kampen – ett seminarium om näthat”. Det handlar om allt ifrån att uppmuntra föräldrar att föra ett öppet samtal med sina barn om hur man beter sig på nätet till vikten av civilkurage. Det handlar om ett omfattande arbete, såväl reaktivt som proaktivt. Ett brett arbete som måste utföras och fortsätta drivas av såväl privatpersoner som myndigheter och näringsliv.

Robert Aschberg ledde en intensiv diskussion under mySafetys och Stiftelsen Tryggare Sveriges seminarium ”Så tar vi kampen – ett seminarium om näthat”. Syftet med seminariet var inte bara att identifiera ett mycket stort samhällsproblem, utan även att hitta lösningar.

Studier visar att upp till 45% av ungdomarna har blivit utsatta för näthat. Detta berättade Sofia Berne, psykolog och forskare vid Göteborgs universitet, som deltog i seminariet. Men varför är då kränkningar, hot och trakasserier på nätet så vanliga? En förklaring kan ligga i de digitala forumens möjlighet till anonymitet. Sofia berättade hur hela 84% av de tillfrågade i årskurs 9 uppger att det är lättare att bete sig aggressivt på nätet än ansikte mot ansikte.

Problemen förblir dock inte bara ett problem bland barn och ungdomar. Under diskussionerna berättade Camilla Eriksson, bland annat känd för sin blogg Retorikiska, hur hon till och med blivit utsatt för näthat av tjänstemän från riksdagspartier. Hon är en av de som drabbats av näthatet från flera håll och där kränkningarna, hoten och trakasserierna tillslut blev för mycket. Under en period var näthatet så stort att hon valde att ta med sig barnen och flytta ifrån sitt hem. Trots försök att driva en rättslig process fick hon svaret från polisen att de inget kunde göra, eftersom det inte rörde sig om dödshot.

Och det är många i panelen som instämmer i bilden att polisen borde ta näthotet på större allvar. Lennart Nylund, projektledare för Näthatsuppdraget på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, påpekar att lagstiftningen mot förtal skrevs på 1960-talet och är i ett starkt behov av att uppdateras för att fungera i dagens digitala verklighet. Även Magnus Lindgren, från stiftelsen Tryggare Sverige, påpekar hur polisen saknar förmåga att hantera problemet med näthat men pekar samtidigt på att lösningen på problemet även skulle kunna finnas på annat håll. Att lösningen ligger i att hitta nya mediciner mot sjukdomen, inte öka dosen av den gamla.

- Näringslivet är med och skapar förutsättningar för att brott kan ske. Men det finns även en enorm möjlighet för samma näringsliv att motverka brott, säger Magnus Lindgren. Han fortsätter med att beskriva hur exempelvis bilföretagen, genom satsningar inom säkerhetsutveckling, skapat innovativa och progressiva lösningar på ett utbrett problem som i förlängningen bidragit till en minskad brottslighet.

Deltagarna på dagens seminarium var överens om att det krävs en bred samhällsinsats från näringslivet, offentlig sektor och andra engagerade parter. Och att det handlar inte bara om att identifiera förövarna.

- Uthängningen av mobbare är inte lösningen, säger Olle Cox, paneldeltagare och projektledare för arbetet mot nätmobbning vid Friends, och fortsätter med att poängtera att det krävs en bred pallet av lösningar.

Se hela ”Så tar vi kampen – ett seminarium om näthat” här: https://www.mysafety.se/Seminarium-om-nathat-2014