Häxprocesser i Sverige

De svenska häxprocesserna tog fart under Karl XI:s regering. 1668 hölls en stor rättegång i Dalarna (i Mora), där 17 personer dömdes till döden. Även barnen, som ofta var inblandade i häxprocesserna som angivare eller vittnen, straffades - i Mora dömdes 148 barn med ris eller gatlopp.

Den svenska häxhysterin var ingalunda begränsad till de nedre befolkningsskikten, även högutbildade och välbeställda var inblandade. Som exempel på omfattningen av den svenska häxjakten avrättades i Torsåker (Ångermanland), 71 personer: 65 kvinnor (var 5:e kvinna i Torsåkers pastorat), 2 män och 4 pojkar halshöggs och brändes på bål den 1 juni 1675 (Enligt vissa källor avrättades 9 redan den 28 mars och resterande 62, den 1 juni) på ett berg i gränstrakten mellan Torsåkers, Dals och Ytterlännäs socknar. Den 15 juni 1704 halshöggs i Stockholm Anna Ersdotter, en 80-årig gumma, som den sista som dömts för häxeri. Anklagelser - och i vissa fall även domar - om häxeri förekom alltjämt då och då även senare, men det var framförallt under perioden 1668-76 som de flesta avrättades för trolldom i Sverige. Sammanlagd avrättades omkring 300 personer i Sverige. 1779 avskaffades dödsstraffet för trolldom.

Totalt avrättades runt 300 kvinnor och män i häxprocesserna, vilket är betydligt färre än antalet män som under samma tid avrättades för tidelag (sex med djur). Endast en person blev bränd levande på bål - i de andra fallen var personerna redan avrättade och endast kroppen brändes upp.

Häxjakt som metafor

I vår tid förekommer ibland att rättsväsende, massmedia och allmänheten beslutar att bekämpa ett oönskat fenomen, till exempel pedofili, rasism eller terrorism. Den som tycker kampen får överdrivna proportioner och slår mot oskyldiga människor talar ibland om en "häxjakt".

Dagens häxjakt pågår för fullt, och denna gång är det MC-klubbarna i hela norden som får agera "Häxor". Allt som går att fabulera om, allt som går att skriva negativt om, gör idag massmedierna ivrigt påhejade av polismyndigheterna som nu ser sin chans att få större medel till sin verksamhet.

Och det vet ju alla, att om man upprepar en osanning tillräckligt många gånger för sig själv så blir det sant... Så varför inte skriva i tidningar om hur än det ena och än det andra brottet är MC-relaterat? På det sättet kan man skapa sin egen sanning och dessutom både få höjda anslag och i tidningarnas fall sälja fler lösnummer.

Mig veterligen är det ännu ej förbjudet att vara medlem i en organisation eller förening i sverige, det har vi vår grundlag att tacka för.

Men som det låtit den senaste tiden i massmedia så planerar myndigheterna att riva upp vår grundlag just angående föreningsfrihet och på det sättet komma åt just MC-klubbarna.

Min enkla fråga till dessa myndighetspersoner är enkel! Vart drar vi gränsen i framtiden? Kommer det att sluta med MC-kulturen och dess klubbar och föreningar eller kommer fiskeklubben,båtklubben,golfklubben och rotary också att drabbas av denna idioti där allt går ut på att komma åt individer i vissa kulturer till vilket pris som helst?

Jag försvarar inte kriminalitet, Jag anser att om man begår ett brott så får man också vara beredd på att ta följderna för det. Men jag tycker definitivt att gränsen är nådd då man genom lagstiftning skall göra det kriminellt att ingå i en förening!!

Jag tror att nästan samtliga läsare själva fått känna på hur det är att bli särbehandlad, Att tvingas utstå kroppsvisitation,fotografering,husrannsakan i fordon och väskor när man är på väg in till en fest. Jag undrar framförallt vart deras handlingar mot oss som grupp i dagsläget finner laga stöd.... Mig veterligen så skall man vara misstänkt för brott om man skall tvingas utstå kroppsvisitation eller husrannsakan. Rätta mig gärna om jag har fel, jag hoppas att det ligger till så i sverige fortfarande!

Cai och Göran, Särimner MC Cathrineholm

genom

Peter Schjerva/Nättidningen Payback/ABATE Sverige