Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Björkpollen ser ut att komma tidigare än förra året

    I år startar säsongen för björkpollen i Stockholm förmodligen innan 15:e april. Vad gäller mängden pollen i luften ser det ut att bli ett normalår. Det här säger Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet.

  • Första flundran fångad i Mälaren

    För första gången har en fiskare fångat en flundra i Mälaren. Den lever annars bara i salt och bräckt vatten längs Sveriges kuster. Det var fiskaren Hans Karlsson som i sitt gösnät utanför Västerås den 21 februari hittade den 42 cm långa plattfisken. Den donerades till Naturhistoriska riksmuseet där uppgifterna om fångsten lagts i databaser för vetenskapliga ändamål.

  • Linnésamling visar potatisens ursprung

    Ett pressat exemplar av potatis från 1700-talet som finns i Naturhistoriska riksmuseets Linnéherbarium har använts i en ny forskningsstudie för att avgöra potatisens ursprung. Växtens genetiska kod i DNA kunde studeras med hjälp av en bit av dess blad, mindre än en lillfingernagel i storlek.

  • Sydligaste fyndet av svensk kungsörn

    Kungsörnen har få naturliga fiender men en alltför vanlig dödsorsak är kollisioner med tåg eller kraftledningar. I januari rapporterades en kungsörn ha kolliderat med en kraftledning i Polen. Det ovanliga var att aldrig tidigare har en kungsörn som ringmärkts i Sverige återfunnits så långt söderut.

  • Faraonernas mumier grävs fram på Cosmonova

    På fredag den 7 december har årets jul- och vinterfilm premiär på Cosmonova: Mumier – faraonernas hemlighet. I den nya filmen får besökarna följa gravplundrarna i deras jakt på faraonernas dolda gravkammare med mumier och stora skatter.

  • Ett frö till förståelse

    Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat förkolnade frön från krittiden och undersökt dem med hjälp av röntgentomografi. Detta publiceras i senaste numret av tidskriften Nature. Fossil av detta slag ger mer kunskap om fröväxternas och därmed också blomväxternas släktträd och evolution.

  • Ett steg närmare människans anfader

    Människans anfader var ett litet bottenlevande djur som liknade maneternas larvstadium. Det saknade utsöndringsorgan och levde för mer än en halv miljard år sedan då livet bara fanns i haven. Nya forskningsresultat vid Naturhistoriska riksmuseet har identifierat två mycket gamla djurgrupper, varifrån människan och de flesta djurarter härstammar.

  • Miljonregn över internetportal för biologisk mångfald

    GBIF-Sverige, en internetportal för biologisk mångfald, har fått förlängd finansiering till år 2012. Portalen kan därmed utökas och förbättras. Naturvårdare, forskare och intresserad allmänhet får alltså även fortsättningsvis tillgång till en gemensam sökmotor för uppgifter om levande arters geografiska spridning.

  • Utdöda djur: Alla jättar är inte stora

    Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har gjort förbryllande fynd av benrester från ett utdött och tidigare okänt djur. Djuret verkar inte ha varit större än en hund trots att dess närmaste släktingar var de stora så kallade jättetrögdjuren som dog ut vid senaste istiden.

  • Dags för Geologins Dag 2007

    På lördag 15 september 2007 genomförs den årliga temadagen om geologi i hela Sverige. Med ca 100 olika evenemang från Falsterbo i söder till Kiruna i norr är det aldrig långt till Geologins Dag! Varje år lockar Geologins Dag ca 15 000 besökare! Den riktar sig till alla intresserade barn och vuxna som får uppleva hur roligt och bra det är med geologi – läran om Jorden.

Visa mer