Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Kvällsöppet på Naturhistoriska – en ny upplevelse på torsdagar i höst

    Från och med torsdag den 11 september håller Naturhistoriska riksmuseet kvällsöppet varje torsdag kl. 17.00–21.00. Med längre öppettider, kvällsservering i restaurangen, öppet i museibutiken och exklusiva filmvisningar på Cosmonova, skapas en helt ny möjlighet att uppleva museet.

  • Järnmeteoriten – vad händer nu? Naturhistoriska riksmuseet kommenterar

    Högsta Domstolen har avgjort vem som äger den järnmeteorit som föll ned utanför Enköping i november 2020. Meteoriten tillhör upphittarna, inte markägaren. ”Vi inleder nu en diskussion med ägarna om att få behålla den i våra samlingar, för forskning och för att kunna visa upp den för allmänheten”, säger Naturhistoriska riksmuseet.

  • Första analysen av strandade näbbvalen

    Ett team av veterinärer och marinbiologer från Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt har gjort en första analys av näbbvalen som strandade nära Kungsbacka i helgen. Strandningar av näbbvalar är mycket ovanliga men tycks ha ökat de senaste åren.

  • Museet i Media - invasiv sammetsgeting, mossor och farliga palsternackor

    Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media. Den invasiva sammetsgetingen närmar sig Sverige. Dessutom denna vecka: museet lanserar metod för att rädda en bortglömd art i biodiversitetskrisen, plus bäverboom och svar på frågan varför man blir brännskadad av vissa växter.

  • Museet i Media - älgar och bäver i storstan

    Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media. Veckan bjöd på vilda djur i storstan – både bäver och älg i centrala Stockholm. Dessutom ett fint reportage om Miljöprovbanken i repris från Vetenskapsradion.

  • De bortglömda arterna i biodiversitetskrisen – mossornas bevarande i fokus

    Vi vet att tigrar och noshörningar är hotade arter i den globala biodiversitetskrisen. Men hur är det med de oansenliga arter som trots sin litenhet spelar stor roll i våra ekosystem? Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade, något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder.

    Körsbärsbryum, Bryum blindii, är en mossa som förekommer på ett fåtal platser i Sverige.
  • Naturhistoriska riksmuseet bidrar till återuppbyggnaden av Brasiliens nationalmuseum

    I september 2018 drabbades Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro av en förödande brand och 85 procent av museets ovärderliga samlingar gick förlorade. Nu donerar Naturhistoriska riksmuseet 400 föremål för att bidra till återuppbyggnaden, lagom till jubileumsfirandet av 200 års diplomatiska relationer mellan Sverige och Brasilien.

    Lisa Månsson, överintendent på Naturhistoriska riksmuseet förevisar en del av museets samlingar.
  • Från trädgårdens superhjältar till möte med lodjuret! Det händer på Naturhistoriska i sommar

    Upplev de svenska djuren på riktigt nära håll i sommar! I vår utställning Natur i Sverige träffar du både lodjur, björn och varg - även de minsta insekterna. Du får också se de olika spännande miljöerna de lever i. Vi välkomnar dig ut till vår gröna oas. Gå vårt upptäckarspår, säg hej till trädgårdens superhjältar och ta en tur på barfotastigen. Varmt välkomna att fira sommarlovet med oss!

    Barn tittar på insektshotell i stadsodlingen.
  • Ringmärkningscentralen får ny ledning

    Ringmärkningscentralen får ny ledning. Naturhistoriska riksmuseet välkomnar Johan Lind som förste intendent och ledare för verksamheten vid ringmärkningscentralen. Johan tillträder sin tjänst den 1 september och efterträder Thord Fransson, som går i pension efter 40 år i museets tjänst.

  • Äldre studier fick rätt: Dykarskalbaggarnas släktskap omvärderas med ny DNA-teknik

    Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.

Visa mer