Sill från Vasaskeppet i klimatstudie, biolog letar björndjur, ung forskare vinner Naturhistoriska riksmuseets pris och utdöda djur som väcks till liv. Välkommen till ett axplock från media i påskveckan.
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Vad betyder fåglar och människor för varandra, havsörnen och Forsmark, gråhuvad vipa i Vallentuna, fri entré på museet med bibliotekskort, kärlekskranka grodor lever farligt , larvmyller i Luleå och denisovamänniskan.
Bibliotek längs busslinje 540 lånar från och med maj ut entrékort till Naturhistoriska riksmuseet. Initiativet är ett samarbete mellan museet och bibliotek i Tensta, Rinkeby, Hallonbergen, Ulriksdal och Bergshamra. Barn till och med 18 år går alltid in gratis på museet och nu får alltså även vuxna chansen. Syftet är att möjliggöra museibesök för alla och främja ett hållbart resande inom staden.
I april presenterar vi ett storslaget kvällsevent om ringmärkning. Hur lever fåglarna och vart flyttar de? Vi bjuder på föredrag, exklusiv filmvisning i Cosmonova och utställningsmingel denna helkväll. Påsklovet firas med jakt efter dinosauriernas ägg, nykläckta maiasauraungar och ett äkta dinosaurieägg från en långhals. Varmt välkomna att fira påsklovet med oss 12-21 april!
Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.
Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media under den gångna veckan. Varför vi är så rädda för hajar och hur startade myten om hajen som ett människoätande monster? Dessutom ett samtal om vårtecken och fågelsång och bästa tipsen för att lära sig vilken fågel som sjunger.
Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under den gångna veckan. Det har handlat om årsrapporten för ringmärkta fåglar 2024. Vi ser en halvering av antalet ringmärkta rödhakar och lövsångare och orsaken kan vara förändringar i klimatet som påverkar häckningssäsongen och tillgången på föda. I övrigt World Whale Day och pollen.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Regeringen menar att referensvärdet för varg kan sänkas och stöder sig på forskning. En allvarlig feltolkning hävdar forskarna. Dessutom ser vi en vilsekommen djuphavsmarulk och läser om pollen och nomineringar till Årets museum.
Monster, legend, jägare och kung – möt tidernas kanske mest fruktade rovdjur på Cosmonova, Naturhistoriska riksmuseet. På lördag 15 februari är det premiär för den nya filmen ”T-rex” där verklighetstrogna animerade scener från dinosauriernas värld varvas med drama och bilder från en utgrävning. Rekommenderas från 5 år.
