Regeringen tvekar i försurningsfrågan

En fjärdedel av det totala nedfallet över Sverige kommer från avgasutsläpp från den internationella sjöfarten i Östersjön och Nordsjön. Därmed ansvarar sjöfarten för en större föroreningsbelastning över Sverige än utsläppen i Polen, Tyskland och Danmark tillsammans. Ändå driver företrädare för svenskt näringsliv att de nya, mycket modesta, miljökraven för sjöfarten ska försvagas. I veckan behandlar EU frågan.

Den högaktuella frågan om de nya sjöfartsreglerna splittrar alliansen. FN:s sjöfartsorgan IMO har möte i juli om de skärpta kraven och nästa torsdag den 16 juni ska EU:s transportministrar träffas på Rådet för Transport och Energi, TTE, för att försöka enas om EU:s ståndpunkt. Sveriges representant, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M), har uppvaktats intensivt av representanter för olika näringar, bland annat av skogsindustrin som hävdat att kravet på lågsvavlig bunkerolja från och med 2015 skulle bli för kostsamt.

Idag accepteras bunkerolja inom sjöfarten i Östersjön med en svavelhalt på 1,0 procent. De nya hårdare reglerna som är planerade att gälla från 2015 godkänner bara en svavelhalt på 0,1 procent. Det vore en skandal om Sverige som verkligen drivit på i försurningsfrågan nu skulle sätta käppar i hjulet och inte acceptera ett förslag från IMO, som brukar vara bromsklossen, skriver Naturskyddsföreningen i en debattartikel i Göteborgsposten idag.

-Vi kan jämföra med den högsta tillåtna svavelhalten för drivmedel på land, diesel och bensin. Den är 0,001 procent inom EU, vilket innebär att även i de havsområden som får de tuffaste kraven tillåter de nya IMO-reglerna 100 gånger högre svavelhalt för sjötransporter än för bilar, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Nu kritiseras alltså de nya svavelkraven av ett antal företrädare för svenskt näringsliv som hävdar att en effektiv reglering av sjöfartens miljöpåverkan är ett hot mot svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft. Naturskyddsföreningen anser det inte rimligt att hantera de problem som näringslivet pekar på - att renare bränsle är dyrare och att vissa industrier genom sin geografiska placering drabbas hårdare av regelverket än konkurrenterna - genom att fortsätta att vräka luftföroreningar över oss i Norden. De räknar till exempel inte med att båtarna använder bränslet effektivare över tid. Utöver skadorna på naturen i form av försurning och övergödning, ger sjöfartens utsläpp stora hälsoeffekter. Enligt en svensk studie orsakas cirka 39 000 förtida dödsfall årligen i Europa av luftföroreningsutsläpp från fartyg runt Europas kuster.

-För att klara de svenska och europeiska miljömålen krävs betydande ytterligare utsläppsminskningar. Utsläppsminskningar inom sjöfarten är i många fall radikalt mycket billigare än motsvarande nytillkommande åtgärder på land. Målet för sjöfarten bör därför vara att minska sina utsläpp av luftföroreningar med minst 80-90 procent från dagens nivåer. Tekniken finns – det är bara att sätta igång, säger Svante Axelsson.

För frågor kontakta:
Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, 070-728 25 85
Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28