Skogsutredningen ur ett samiskt perspektiv

Laponias unika naturvärden ansågs inte tillräckligt unika förrän de kopplades samman med den samiska kulturen. Då utnämndes Laponia till världsarv. Här driver Lennart Pittja, själv same och uppvuxen i en samisk renskötarfamilj, sitt prisbelönta Sapmi Nature Camp.

– Det samiska synsättet är att vi lånar marken av kommande generationer och att vi har att förvalta den på ett ansvarsfullt sätt för deras räkning, säger han. Trots att vi egentligen inte tror på att någon kan äga marken måste samebyar idag driva rättsprocesser mot svenska staten för att få inflytande över markanvändningen och för att kunna bevara naturen till våra barn och barnbarn. Det är sorgligt.

Till Lennarts camp, fem tältkåtor som står på familjens renbetesmarker, kommer gäster från hela världen för att ”göra ingenting”. Och, inte minst, för att lära sig om naturen och samiska traditioner. Under den vackra ytan av snötyngda granar och norrsken finns ett allvar. Lennart beskriver samernas liv som en kamp för överlevnad, i en trakt där stora gruvbolag och skogsbolag har starka intressen.

– Jag är jätteglad att den här skogsutredningen nu tar upp lite nya perspektiv. Under alltför lång tid så har ett enda fokus varit att ta fram skogsråvara. Det håller inte. Skogen är så oerhört mycket mer. Skulle träden inte finnas skulle inte jag och mitt företag finnas. Och ingen renskötsel heller.

Samisk turismverksamhet bemöttes länge med en axelryckning från samiskt håll. Turismnäringen sågs inte som ett stort problem men ändå som ytterligare något som konkurrerade om resursen mark. De omstridda planerna på en järnmalmsgruva i Gállok väster om Jokkmokk förändrade det.
– Många engagerade sig i att försöka stoppa gruvetableraren. Då stod besöksnäringen sida vid sida med samebyarna och naturskyddet på barrikaderna och det blev tydligt hur stort vårt gemensamma intresse är av att skydda naturen.

Skogsutredningens förslag till ökade möjligheter att bedriva naturturism i skyddad natur välkomnas av Lennart.
– Vi kan och måste bruka naturen på ett hållbart sätt. Det har ju samerna gjort i 6 000 år. Det går att skapa hållbara jobb på landsbygden om vi gör det rätt och utan att anlägga gruvor, bygga dammar och hugga ner träd. En varsam turism kan lära, inspirera och väcka nyfikenhet om livet. Det är förbannat tråkigt att gå på ett visitors’ center i längden.

Samtidigt efterlyser Lennart ett tydligare helhetstänk.

– Det har kommit ganska många utredningar genom åren men det är inte mycket som leder till något konkret. Vi får en skogsstrategi, en mineralstrategi, en jakt- och fiskestrategi. Allt det här handlar ju om naturen. Hur kan man dela upp den i olika områden?