NATURVETARE GÖR DET MÖJLIGT

Patrik Norqvist experimenterar med flytande kväve utanför Kårhuset Rindi i Almedalen. Några vågade till och med sticka ner handen i den -197 gradiga vätskan som faktiskt kokar i rumstemperatur. Naturvetareförbundet arrangerade. Foto: Maria Hemlin

Pressrelease Almedalen

VÅRT SAMHÄLLE ÄR BEROENDE AV NATURVETENSKAP!

Fysik kan vara livsviktig! Det framkom under Almedalsveckan då Patrik Norqvist talade på temat Nobelpriser i fysik och vilka förutsättningar de skapat för samhället. Patrik Norqvist belyste i seminariet, som anordnades av Naturvetareförbundet, att geniala upptäckter som förändrat livet för människor stundtals uppkommit genom slumpen, av misstag eller som bieffekter av forskning med helt andra syften.

Ledtiderna från forskningsresultat till tillämpade produkter kan också vara mycket långa och kräver ofta att tiden är mogen för det forskningen möjliggjort. Ett belysande exempel är Einsteins relativitetsteori som mer än 50 år senare resulterade i utvecklandet av GPS-tekniken. De möjligheter den naturvetenskapliga forskningen skapar för framtiden kan vi på samma sätt enbart spekulera i.

Den naturvetenskapliga utveckling kommer att fortsätta oavsett vilken del vi i vårt land väljer att ha i utvecklingen. Traditionellt har Sverige varit en framstående land som skapat möjligheter till banbrytande upptäckter. Därför har vi också snabbt fått ta del av den utveckling som skett i andra delar av världen.

Att Sverige även i framtiden väljer att vara ett starkt land inom naturvetenskaplig forskning är en förutsättning för att vi framgent ska få del av andra länders framsteg. Men också för att det svenska samhället ska kunna dra fördel av utvecklingen i form av ekonomisk och social tillväxt. Om vi i Sverige har gynnsamma villkor för forskare och forskningsintensiva verksamheter skapar vi förutsättningar för att leda utvecklingen inom ett antal områden samt för att dra till oss forskningsintensiva verksamheter och allt det som följer i dess kölvatten. På detta sätt skapar en stark och strategisk forskningspolitik inte bara framstående forskning utan även arbetstillfällen, företagande och ekonomisk tillväxt genom hela samhället.

Det krävs kraftigt ökade statliga resurser för forskning. Sverige ligger internationellt i topp då det gäller privata FoU-investeringar, men är endast ett mediokert västland då det gäller statens FoU-satsningar. Länder som Danmark, Finland, Spanien och Frankrike är mer offensiva.

Hur mycket staten måste satsa är beror dels på den ambitionsnivå regeringen sätter för det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft. Vill vi ha ökat välstånd, full sysselsättning, förbättrad hälsa och miljö så krävs betydande resursförstärkningar. Om Sverige ska vara ett av de ledande kunskapsländerna i världen, så krävs betydligt mer statliga forskningsresurser än den miniminivå på en procent som EU-länderna kommit överens om. Sveriges regering och riksdag bör besluta om en långsiktig plan för att successivt öka de statliga forskningsresurserna till omkring 2 procent av BNP om 10 år. Det ger ett starkt signalvärde till omvärlden att Sverige menar allvar med att bli den ledande kunskapsnationen.

Dessutom krävs att universitetens och högskolornas organisation reformeras. Det är nödvändigt med kraftsamling och fokusering av forskningsresurserna så att vi kan möta den globala konkurrensen om forskarna och de forskningsintensiva företagen. Forskningsresurserna måste fördelas efter kvalitetskriterier och resurser satsas så att unga forskare kan fortsätta sin forskningskarriär i Sverige.

För mer information, kontakta informationschef Marita Teräs, 0733-662481 eller utredningschef Frida Lawenius, 0733-662420.