Pressmeddelande från Naturvetareförbundet den 10 april 2008
Årets Naturvetarpris har delats ut vid en ceremoni i samband med Stockholm Meeting 2008. I år belönades två arbeten i geovetenskap, som båda siktar på att förutsäga jordbävningar.
Priset för BÄSTA DOKTORSAVHANDLING 2007 gick till geokemisten Lillemor Claesson Liljedahl, för hennes arbete om kemiska reaktioner mellan bergarter och vatten i jordbävningsaktiva områden. Arbete syftar till att öka förståelsen för jordbävningar ur ett kemiskt perspektiv men som också kan ge oss metoder att förutsäga jordbävningar.
Lillemor Claesson Liljedahl är uppvuxen i Borås. Hon doktorerade på institutionen för geologi och geokemi vid Stockholms universitet. Under två års tid var hon stipendiat i Reykjavik. Under avhandlingsarbetet undersökte hon hur vattenkemin på norra Island samt i nordöstra Indien påverkades av jordbävningar.
– Jag ville titta på om vattenkemin förändrades under en jordbävningscykel och i så fall, hur och varför.
Hon hade turen att vara på rätt plats vid rätt tidfälle, och kunde därför mäta skillnader i vattenkemin under en hel jordbävningscykel på Island.
– Syftet från början var inte att hitta metoder för att förutsäga jordbävningar, men eftersom vi såg skillnader i vattenkemin precis innan en jordbävning var det oundvikligt. Vi kunde se att koncentrationen av metaller i vattnet ökade några veckor innan jordbävningen, för att sedan minska. Det är en tydlig indikation på en kommande jordbävning.
För BÄSTA EXAMENSARBETE 2007 belönades Peter Schmidt på institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet, för hans studie av värmeproduktion i jordens inre kärna. Peter är uppvuxen i skånska Staffanstorp.
– Anledningen till att man är intresserad av temperatur och värmeproduktion i den inre kärnan är bland annat att dessa parametrar påverkar hur mycket kärnan kan växa och hur mycket energi som kan bidra till jordens magnetfält.
Jordens magnetfält skyddar planeten mot laddade partiklar från solen och rymden. Solvindar med laddade partiklar utgör ett potentiellt hot mot känslig elektronik i satelliter och på jorden. Hela elnät kan slås ut, vilket inträffade i Kanada i slutet av 1980-talet. En extra kraftig solvind slog ut större delen av elförsörjningen i Quebec under en halv dag.
En annan tillämpning av examensarbetet handlar om jordbävningar och möjligheten att förutsäga dessa.
JURYN, som består av ledamöter från Kungliga Vetenskapsakademin, MOTIVERAR SITT BESLUT så här:
”Lillemor Claesson har visat stor självständighet genom att snabbt organisera och sätta upp nätverk för övervakning av grundvattenkemin, vilket innebar att apparaturen var på plats när en jordbävning inträffade. Den vetenskapliga kvaliteten på studien är mycket hög och de uppnådda resultaten kommer sannolikt att ha stor praktisk och samhällelig nytta. Juryn anar en lysande framtida vetenskaplig karriär för Lillemor Claesson. ”
”Examensarbetet håller en hög intellektuell nivå. Det är systematiskt utfört, och har ett högt vetenskapligt värde. Uppsatsen innehåller avancerad matematik, och egna MATLAB-rutiner har utvecklats för ändamålet. ”
FÖR MER INFORMATION KONTAKTA:
Marita Teräs, informationschef Naturvetareförbundet, tel08 466 24 81 alt. 0733 66 24 81,
e-post marita.teras@naturvetareforbundet.se
Lillemor Claesson Liljedahl, 08-459 85 07 alt. 073-320 28 19,
e-post lillemor.claesson@skb.se
Peter Schmidt, 018-471 71 04 alt. 073-319 09 75, e-post peter.schmidt@geo.uu.se
OM NATURVETARPRISET
Naturvetareförbundet vill med Naturvetarpriset fästa uppmärksamhet på betydelsen av naturvetenskaplig forskning och lyfta fram naturvetares insatser. Varje år utses bästa doktorsavhandling och examensarbete i något naturvetenskapligt ämnesområde som lagts fram under förgående år. I år belönas arbeten inom geovetenskap.
Naturvetarpris har delats ut i olika naturvetenskapliga ämnen sedan 1997. Pristagarna belönas med 50.000 respektive 25.000 kronor och utses av Kungliga Vetenskapsakademien.
Naturvetareförbundet är ett fackförbund inom SACO med cirka 22 000 universitets- och högskoleutbildade naturvetare som medlemmar. 25 procent är forskarutbildade och många arbetar med forskning och utveckling inom näringsliv, universitet och myndigheter. Medlemmarna finns över hela arbetsmarknaden, men vanliga arbetsområden är bioteknik och läkemedel, IT & telekom, skog samt miljö. 20 procent har en chefsbefattning medan andra arbetar som specialister.
Årets Naturvetarpris delas ut i geovetenskap. Både doktorsavhandling och examensarbete siktar på att förutsäga jordbävningar.
Priset för bästa doktorsavhandling 2007 går till geokemisten Lillemor Claesson Liljedahl, som doktorerade vid Stockholms universitet och priset för bästa examensarbete 2007 till Peter Schmidt på institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet.
Årets Naturvetarpris delas ut i geovetenskap.
Geokemisten Lillemor Claesson Liljedahl belönas för sin doktorsavhandling om kemiska reaktioner mellan bergarter och vatten i jordbävningsaktiva områden. Peter Schmidt, institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet belönas för sitt examensarbete om värmeproduktion i jordens inre kärna.
Den 10 april anordnar Naturvetareförbundet tillsammans med Stiftelsen för Strategisk
Forskning och Kungl. Vetenskapsakademien konferensen Stockholm Meeting 2008.
Konferensen med det internationella temat From Nobel Prize® to commercial
use and improved daily life tar sikte på resan från forskning till samhällsnytta. Nobelpristagarna Arvid Carlsson och Heinrich Rohrer medverkar.
Anders Kihlberg är geologen som har jobbat i fyrtio länder och utvecklat dataprogram för oljeprospektering Han sålde sitt företag och startade flera företag i sin hembygd.
På Stockholm Meeting visade två nobelpristagare visade på vikten av naturvetenskaplig forskning.
Nu får många skogsakademiker jobb före examen - skogen är "het". Läs också olika åsikter om regeringens skogsproposition.
Konferensen Stockholm Meeting 2008 den 8 april har anordnats för att visa på naturvetenskaplig forsknings betydelse för mänsklighetens välstånd. Titeln FROM NOBEL PRIZE TO COMMERCIAL USE AND IMPROVED DAILY LIFE uttrycker det mycket starka sambandet mellan grundforskning och tillämpad forskning via utveckling av produkter och metoder med kommersiell nytta och förbättrad levnadsstandard.