25 fulla långtradare varje dag, med inhyrda fordon och förnybart bränsle.

Vi pratar först med Anders Segerström, VD för Falköpings Mejeri som förädlar mjölken från nära 20.000 kor. Det blir runt 240 miljoner kilo mjölk per år som hämtas på gårdarna i västgötska Falköpingsbygden och körs till mejeriet för förädling.

Vi får även möjlighet att ställa några frågor till ett av företagen som kör åt mejeriet.

Anders, varför slutade ni med egna bilar?

Anders: “I början av 90-talet signalerade våra chaufförer att de ville köpa loss våra lastbilar som de körde. Då tog vi beslutet att sälja dem alltefter och på bara några få år var alla mejeriets lastbilar sålda och vi började hyra in transporttjänsterna. Det blev mer effektivt att outsourca transporterna, både rent logistiskt och ekonomiskt.

Hur gör ni nu med transporterna?

Anders fortsätter: “Idag anlitar vi flera åkerier: Per Hultberg Åkeri som med sina tre tankbilar hämtar mjölken på gårdarna, och Falköpings Kyltransporter, Tommy Berg Transport och Götene Kyltransporter som med runt 20 kylbilar kör ut de färdiga produkterna till butikerna. Ibland får vi ta in andra transportörer också. Det är stora volymer det handlar om, motsvarande 25 fulla långtradare varje dag, året om”.

Innan vi talar HVO och drivmedel, vilka andra miljöåtgärder har ni gjort?

Anders förklarar: “Falköpings Mejeri har länge varit väldigt miljömedvetna. Så länge jag kan minnas (och jag har varit här sedan 1987) har man tittat på vattenförbrukning i mejeriet, svinnet som uppstår i produktionen och energiåtgången inte minst.

Pastöriseringen av mejeriprodukter är väldigt energikrävande, det är vattenånga som är värmemedia. Fram till december 2019 hade vi två stora oljepannor som brände 900 kubikmeter olja om året för att skapa vattenångan till just pastöriseringen, men även till disken. Men i december 2019 startade vi en pelletsanläggning för att gå från fossilt bränsle till ett helt fossilfritt alternativ. Då byggde vi upp en hel energianläggning, där vi också producerar all vår tryckluft och kyla”.

Och drivmedel? Era åkerier började köra på HVO ganska nyligen. Har ni krävt av åkerierna att de ska köra på förnybara bränslen?

Anders fortsätter: “Vi har inte ställt konkreta krav, utan det har varit en kontinuerlig dialog mellan oss och dom. Innan vi landade på HVO100 diskuterade vi även RME och biogas samt komplexiteten med lastbilar och tankställen runt om i våra distributionsområden.

Vi har hela tiden varit överens om att vi måste gå mot en mer hållbar utveckling och hitta så fossilfria bränslen som möjligt. Där någonstans kom åkerierna till mig och sa att de hade kommit fram till att HVO100 skulle passa dem allra bäst. De ville att mejeriet skulle upplåta mark för en tankstation på mejeriområdet för HVO100, och på den vägen är det. Åkerierna bekostade tanken och installationen tillsammans och vi upplät marken. Sedan några månader tillbaka kör de här åkerierna fullt ut på HVO100 som de tankar här hos oss. Så här långt har det fungerat fantastiskt bra”.

Jag frågar Claes Claesson på Falköpings Kyltransporter varför de valde att ta initiativet att gå mot förnybara bränslen? Var det ett gemensamt beslut mellan alla transportörer?

Claes berättar: “Det kom propåer från olika kunder, jag kör inte bara för mejeriet utan för andra kunder också. Att man ska köra på förnybart bränsle ligger ju i tiden. Så för några år sedan tog jag tag i detta på allvar med Tommy Berg och Per Hultberg, och föreslog att vi kunde göra någonting gemensamt istället för att var och en gör på sitt sätt på sitt håll. Det är bättre att försöka göra en gemensam satsning.

Fler och fler av våra kunder har visioner och miljöstrategier att ”före 2025, 2030 så vill dom vara helt fossilfria” till exempel, och då måste man ju hänga med”.

Och när ni diskuterade med mejeriet om att ni ville byta till förnybart, hur var det?

Claes fortsätter: “Vi åkerier var överens om att vi måste hitta en plats där vi kunde ställa upp en gemensam tank. Eftersom vi kör åt mejeriet alla tre ställde jag frågan till Anders om de hade lust att upplåta mark till vår tank. Det mötte inga hinder”.

När ni bestämt er för förnybart, hur tog ni beslutet att välja Neste MY Förnybar Diesel HVO100?

Claes igen: “Från början var vi helt insnöade på RME. I efterhand var det ganska bra att det drog ut på tiden då, för vi hade ju hållit på ett år att undersöka från det att vi bestämde oss för att börja tanka förnybart tills vi ställde om. Så från början var det RME, det var helt bestämt, på grund av ekonomiska skäl och på grund av bränsletypen. För ett drygt år sedan så var RME ekonomiskt försvarbart. Då skulle man till och med spara pengar på att köra med RME.

Vårt skifte till HVO100 skedde nästan dagen innan vi skulle fylla tanken. Vi fick indikationer på att RME hade sprungit upp i pris, på grund av att Asien hade börjat köpa upp bränslet. Så den blev istället dyrare än dieseloljan. Sen tillkommer det ju serviceavgifter och att RME drar fyra procent mer eller vad det nu är. Så en eller två veckor innan vi skulle börja fylla tanken så blev det en kovändning. Då seglade HVO100 upp som det enda kvarstående alternativet”.

Såg ni andra fördelar med HVO100?

Claes utvecklar: “Förutom minskade CO2-utsläpp är ju fördelen med HVO att du kan byta hux flux. Du behöver inte ha andra filter eller katalysatorer på bilen, så det är som att köra på diesel med de bilar man har. Det är också en jättestor fördel med blandbarheten, om man får bränslestopp eller så. Allting kan ju hända och då kan man bara byta bränsle. Du behöver aldrig vara nervös för att bli stående”.

Hur tycker du att det har fungerat med det nya förnybara bränslet?

“Klockrent. Det finns ingenting som säger någonting annat”.

Hur många bilar har du som kör på HVO? Och när ställde ni om?

Claes berättar: “Jag har 14 bilar och vi ställde om i mitten på maj. Och det är väl också en fördel med HVO100, vi ställde om allting på några dagar. Det var ju bara att tanka på. Jag ställde även om min firmabil och vi har även en liten kylbil som också går på HVO100 och vi märker ingen skillnad”.

Har det blivit en merkostnad för er?

Claes igen: “Det har det blivit, ungefär 80–90 öre dyrare per liter än den vanliga dieseln. Men det skiljer sig ju från vecka till vecka. Ska man se det tillsammans med investeringen i tank och markjobb så blir det ju en merkostnad”.

Får ni igen det av uppdragsgivarna?

Claes: “Jag tror att det är svårt att få igen hela kostnaden, i rena pengar. Generellt sett ser ju marknaden ut så att alla vill ha fossilfritt, men när det väl kommer till kronor och ören så är inte alla kunder beredda att gå hela vägen. Kunderna vill kunna säga gentemot sina slutkunder att de kör på fossilfritt, men vi får dela på kostnaden.

Förhoppningsvis blir det ju så att om jag och ett annat åkeri tävlar om ett uppdrag att den nya uppdragsgivaren väljer mig för att jag kör fossilfritt. Då får jag ju vinning på det. Det är så jag hoppas att det blir i slutändan”.

Vad tycker dina chaufförer om att köra förnybart?

Claes rundar av samtalet: “De tycker bara att det är positivt, så länge de inte märker någon skillnad. De har nog med sig att vi kör på förnybart och tycker väl att vi som företag ska göra det vi kan för klimatet”.

Ett par sista frågor till Anders på mejeriet: kommunicerar ni något till slutkonsumenterna om ert hållbarhetsarbete och ert val att köra på förnybart drivmedel? I så fall hur?

Anders skrattar: “Jag fick kritik från en kollega på marknadsavdelningen som sa ”Du Anders, vi är för jäkla dåliga på att kommunicera det till våra kunder och konsumenter”. Vi ska bli tydligare med det, det måste vi bli. Jag tror också att det gäller att kommunicera i alla led. Det är möjligt att man ska kommunicera det på förpackningarna till exempel, vad vi har gjort och vad vi tänker kring framtiden”.

Vilka råd kan du ge andra företag som vill göra bra klimatavtryck?

Anders skickar med: “Det jag själv funderar över är om det man gör idag är rätt om 10 år, eftersom både teknik och politik förändras så fort. Det är svårt att göra ett val. Men det viktiga är att utvärdera, att bestämma sig och att faktiskt börja någonstans.

Det är ett råd jag brukar ge mina barn, att ibland är det bra att sova på saken, men sen måste du faktiskt agera. För det visar sig ofta att det sämsta alternativet är att inte agera alls.. I värsta fall gör du fel, men då har du åtminstone möjligheten att göra om, och göra rätt.

Man får se det i steg. Det är enorma förbättringar vi gjort redan genom att först ta bort oljeförbränningen och sedan gå över till förnybart bränsle”.