Gå direkt till innehåll
Människor längtar efter att umgås på riktigt igen  Foto: Annika Brommesson
Människor längtar efter att umgås på riktigt igen Foto: Annika Brommesson

Pressmeddelande -

Skapa platser som motverkar social svält

Människor vill umgås på riktigt igen. Saknaden växer efter IRL-möten. Att arbeta hemma under lång tid utan fysiska möten med arbetskamrater och vänner, eller att tvingas till sysslolös isolering i en torftig närmiljö tär på psyket. Det beror på att människans hjärna i stort sett fungerar på samma sätt som när vi levde på savannen för tiptusentals  år sedan. Alla sinnen i vår fantastiska hjärna behöver stimulans för att vi ska fungera bra. Det räcker inte med ljud och bild på en skärm.

- Vi behöver bekräftelse på att vi hör till. Det är en överlevnadsinstinkt från savannen – den som uteslöts ur gruppen blev ett lätt byte. Därför blir vi illa berörda när vi känner att vi inte riktigt är med, säger Annika Brommesson.

- I dessa tider av påbjuden social distansering, när vi inte har möjlighet att träffas på det sätt vi är vana vid, kan vi lätt glida in i en känsla av brist på gemenskap och sammanhang. När vi känner att vi inte riktigt hör till, går våra urgamla larmsystem igång och vi känner obehag och stress, fortsätter hon.

Stressen gör att vi tappar arbetsglädje och kreativitet

- Pandemin har för många människor lett till en känsla av social svält. Saknaden växer efter IRL-möten, småpratet, skratten vid kaffemaskinen, det spontana idéutbytet med kollegor, att träffa barnbarn eller vänner, framhåller Annika Brommesson.

Ödsliga städer med stängda kontor, butiker som slår igen på grund av bristande kundunderlag och restriktioner som lämnar teatersalonger och biografer tomma ger inte den stimulans som människor behöver.

- För att få tillbaka möjligheterna till fungerande mänskliga relationer behöver vi hitta och skapa trivsamma och funktionella platser där det är enkelt och tryggt att träffas och arbeta med smittsäker distans, säger hon. Det möjliggör framgång i alla perspektiv. 

Arkitekter, fastighetsägare, politiker och stadsplanerare har i pandemins spår börjat söka nya sätt att utforma och använda byggnader, gator, parker och torg. Platser som också kan fungera bra när faran väl är över.

- Just nu finns momentum. Idéer som legat och bubblat börjar få syre. De finns en djup och bred, men hittills till stora delar förbisedd kunskap om hur platser ska utformas för att ge bästa möjligheter till ett gott liv. Nu gäller det att idéerna kommer till praktisk användning, säger hon.

Till sist framhåller hon att god platsutformning inte handlar om stil och trend. Bakom det man tycker om finns det mycket djupare känslomässiga faktorer.

Varför tycker vi om en plats?

- Vi gillar platser som signalerar lugn och ro men som också väcker lust och nyfikenhet och ger möjlighet att göra det vi tycker om. En bra plats erbjuder ett meningsfullt sammanhang. Där finns skydd, överblick och möjlighet att ta en paus. Platsen ska vara varierad och ha detaljer i ögonhöjd så att det är lätt att orientera sig. Den ska ge stimulans för sinnena, väcka nyfikenhet men inte skrämma. Då blir det en plats där människor känner sig trygga och vågar växla några vänliga ord ochmöta varandras blickar.

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar


Vad är neuroarkitektur?

Platsen vi vistas på påverkar våra känslor, tankar och beteenden - men vet vi hur och varför? Kan vi använda det till att skapa platser där vi trivs och mår bra?

Vi tillbringar 90% av vårt liv i och kring byggnader. Aktuell forskning visar att trygga och innehållsrika miljöer, med inslag av grönt, minskar stress, ökar hälsa och gör oss glada, nyfikna och sociala. I Sverige är Neuroarkitektur fortfarande ett nästan okänt begrepp, men forskningen är högaktuellt ute i världen. Neuroarkitektur erbjuder fördjupad kunskap och nya verktyg, för att skapa levande och hållbar platsarkitektur för individ, samhälle och näringsliv. Ingredienserna är inte nya, men perspektivet är nytt. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet hänger samman.

Neuroarkitektur handlar om relationen plats och människa. Om att ge förutsättningar för det trivsamma grannskapet och ett meningsfullt, innehållsrikt och bekvämt liv. Neuroarkitektur binder samman forskning kring hjärna, beteende, psykolog, evolution med arkitektur och design. Neuroarkitektur är helt enkelt arkitektur som gynnar hjärnhälsa och livskvalitet. Neuroarkitekturen innebär att man gestaltar byggnader för att formge livaktiga platser. För en attraktiv plats är fyra faktorer avgörande: lättillgänglighet, bekvämlighet, användbarhet och livfullhet. Viktigast är möjligheten att i en trivsam och inspirerande miljö se, möta och umgås med andra människor.

NEUROARKITEKTUR.NU ger dig fördjupad kompetens kring vad som skapar framgångsrik fysisk och social platsutveckling. Vi erbjuder föreläsningar, utbildningar,  kurser, workshops och konsultation kring arkitektur och platsutveckling. 

http//www.neuroarkitektur.nu

Presskontakt

Annika Brommesson

Annika Brommesson

Presskontakt Arkitekt SAR/MSA, miljöpsykolog Delägare, CEO, ansvarig arkitekt 070-7556296

Relaterade nyheter

CORE NEUROARKITEKTUR
Sleipnervägen 5
18261 Djursholm
Sverige