Gå direkt till innehåll
Trädgården stimulerar, gör oss alerta och ökar livsaptiten, säger en 91-årig trädgårdsentusiast. Foto: Edu Carvalho
Trädgården stimulerar, gör oss alerta och ökar livsaptiten, säger en 91-årig trädgårdsentusiast. Foto: Edu Carvalho

Pressmeddelande -

Täppan utanför tröskeln kan förlänga livet

Neuroarkitekt Annika Brommesson har studerat trädgårdens betydelse för äldres välbefinnande:

–En trädgårdstäppa ger livet mening och sammanhang. Forskning visar att äldre människor rör sig mer, håller sig friskare och bevarar sina kognitiva förmågor långt upp i åren om de har tillgång till en trädgård utanför tröskeln, säger hon.

Trädgården kan vara ett litet paradis. Den ger både avkoppling, motion och livslust

Annika Brommesson förklarar att trädgården erbjuder både aktivitet och vila, inspiration och social gemenskap:

–I trädgården kan man sitta ner med sin kaffekopp och bara njuta, eller arbeta med plantering och sådd, vattning och rensning. Trädgården kan vara en plats för stilla kontemplation eller trevlig samvaro.

Hon förklarar att kontakten med naturen, att vistas utomhus i friska luften och att röra på sig i den takt man själv önskar gör att EEG ändras till vilomönster som stimulerar immunförsvaret. Dygnsrytmen normaliseras och sömnen blir bättre. Dessutom har det visat sig att hjärnans minnesfunktion mätbart förbättras när vi rör på oss. Vi lyssnar, lär och kommer ihåg bättre av det vi upplever under t ex en promenad. När vi sitter stilla tror hjärnan att vi vilar och sänker uppmärksamheten.

Lugn-och-ro-systemet aktiveras

Behagliga och lugna sinnesintryck, framför allt i naturmiljö, ökar utsöndringen av lugn-och-ro-hormonet Oxytocin i hjärnan. Det gör att hjärtat slår lugnare och att smärttröskeln höjs. Ångesten dämpas och man blir mer empatisk, sällskaplig och frimodig. 

–När man stressar av ökar också näringsupptaget och kroppens läkning stimuleras, framhåller hon.

Meningsfulla sysslor

–Att så frön som blir plantor, att sätta lökar på hösten och se fram emot den kommande våren, att dela perenner och plantera nya, kompostera och gödsla ger sammanhang och mening. Naturen kan inte skyndas på och det ger ett lugn men också förväntan. Här kommer signalsubstansen dopamin in. Den gör så att vi känner oss uppiggade, förväntansfulla och vill ha mer, säger Annika Brommesson.

Sinnena stimuleras

Naturen växlar ständigt med årstider, solens gång, himlens färg och väder. En trädgård står inte still utan är dynamisk och bjuder på överraskningar. En vattenspegel kan locka fåglar och insekter, som kan  vara både underhållande och besvärliga, blommor självsår sig och frodas eller bara vägrar att ta sig, ogräset måste hållas efter för att inte ta över.

–Trädgårdens skötsel och planering ger ständiga kognitiva utmaningar och stimulerar sinnena alla årstider. Ljus, färger och dofter växlar hela tiden och det gör oss alerta och ökar livsaptiten. Vi blir uppmärksamma på detaljer. Sammantaget ger det förutsättningar för ett längre och friskare liv.

Anpassad täppa för äldre

–Många äldre vill bo kvar i sina hus, men tycker att det blir tungt att sköta trädgården. För att trädgården ska bli till glädje behöver den anpassas. Man kan bygga enkla bänkar, höja upp odlingsbäddar, bygga trädäck och ta bort trösklar så att det blir lätt att ta sig ut och kapa ner häcken en bit så att kontakten med förbipasserande på gatan blir bättre, råder Annika Brommesson.

Gemenskap och identitet

Annika Brommesson poängterar vikten av en lagom insyn och utblick:

–Att kunna slå sig ned en stund i en naturmiljö och se vilka som närmar sig och passerar ger trygghetskänsla. Vi människor fungerar i stort sett likadant som när vi levde på savannen för tiotusentals år sedan. Människan är ursprungligen formad för att förstå och överleva i den vilda naturen. Därför trivs vi bäst när vi har kontroll och överblick.

Att vara synlig på sina egna villkor stärker självkänslan.

–Det handlar om identitet. ”Här är jag i min trädgård”, säger hon.

-Att dagligen uppleva och röra sig i naturen är hälsosamt för alla 

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar


Vad är neuroarkitektur?

Platsen vi vistas på påverkar våra känslor, tankar och beteenden - men vet vi hur och varför? Kan vi använda det till att skapa platser där vi trivs och mår bra?

Vi tillbringar 90% av vårt liv i och kring byggnader. Aktuell forskning visar att trygga och innehållsrika miljöer, med inslag av grönt, minskar stress, ökar hälsa och gör oss glada, nyfikna och sociala. I Sverige är Neuroarkitektur fortfarande ett nästan okänt begrepp, men forskningen är högaktuell ute i världen. Neuroarkitektur erbjuder fördjupad kunskap och nya verktyg, för att skapa levande och hållbar platsarkitektur för individ, samhälle och näringsliv. Ingredienserna är inte nya, men perspektivet är nytt. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet hänger samman.

Neuroarkitektur handlar om relationen plats och människa. Om att ge förutsättningar för det trivsamma grannskapet och ett meningsfullt, innehållsrikt och bekvämt liv. Neuroarkitektur binder samman forskning kring hjärna, beteende, psykologi, evolution med arkitektur och design. Neuroarkitektur är helt enkelt arkitektur som gynnar hjärnhälsa och livskvalitet. Neuroarkitekturen innebär att man gestaltar byggnader för att formge livaktiga platser. För en attraktiv plats är fyra faktorer avgörande: lättillgänglighet, bekvämlighet, användbarhet och livfullhet. Viktigast är möjligheten att i en trivsam och inspirerande miljö se, möta och umgås med andra människor.

NEUROARKITEKTUR.NU ger dig fördjupad kompetens kring vad som skapar framgångsrik fysisk och social platsutveckling. Vi erbjuder föreläsningar, utbildningar, kurser, workshops och konsultation kring arkitektur och platsutveckling. 

Presskontakt

Annika Brommesson

Annika Brommesson

Presskontakt Arkitekt SAR/MSA, miljöpsykolog Delägare, CEO, ansvarig arkitekt 070-7556296

Relaterade nyheter

CORE NEUROARKITEKTUR
Sleipnervägen 5
18261 Djursholm
Sverige