Nyhet -

“SSF har en system- påverkande roll”

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är landets ledande finansiär av strategisk forskning och en förändringsagent som kompletterar Vetenskapsrådet och Vinnova. SSF höjer nu utdelningarna till en miljard kronor per år och påbörjar arbetet med sin nästa forskningsplan 2017–2021, berättar vd Lars Hultman. 
Publicerad i "Framtidens Forskning": http://framtidensforskning.se/red/ssf-har-en-systempaverkande-roll/

Vad innebär det strategiska perspektivet?
– Forskning är en förutsättning för vårt lands välstånd och utveckling. Den internationella konkurrensen hårdnar, nu även på utbildningssidan. Trots att de direkta statsanslagen till universitet och högskolor ökat med hela 38 procent sedan 2007 har Sverige tappat sin internationella topposition för utgifter till FoU och faller nu under 3,5 procent av BNP. Vi ser oss omsprungna av Finland och Sydkorea. Det är speciellt oroande att näringslivet minskar sina investeringar i svensk FoU. Politik för flera samhällssektorer behövs samt ett större mått av internationell Science Diplomacy. Forskningspolitik kan inte isoleras från näringslivspolitik och det behövs reformer så att Sverige inte förlorar sina kunskapsintensiva företag till utländska köpare. Om vi ser till framgångsrik svensk industri är det självskrivet med vidare satsningar på produktionsteknik, materialvetenskap och ICT. För Life Science behövs mera selektiva insatser.

Är det mer pengar det kommer an på?
– Volymmässigt har högskolesektorn vuxit till landets största arbetsgivare och räknar 34000 forskande personer, från post-doktor till professor. Akademins produktion av patent och innovationer är hög, men vi förmår inte omsätta dem i företag. På problemsidan märks avsaknaden av en enhetlig anställningsordning mellan våra lärosäten och detta hämmar värdefull rörlighet inom akademin. Som meriteringssystemen är uppbyggda skapas också pyramider av anställda under varje forskningsledare. Därför kommer mera pengar aldrig att vara nog. Dessutom ökar perioden från meritering till fast anställning eller befordran. En oroande observation för kompetensförsörjningen till samhället är också att antalet doktorsexamina har parkerat på 2004 års nivå. En stor andel av varje generation nydisputerade blir dessutom kvar i akademin.

Vad skulle ökade basanslag till lärosätena innebära?
– Det är ett bra sätt att stärka kvalitén på kärnverksamheterna, med grundutbildning och inomdisciplinär forskning och för att minska ett beroende av externa bidrag. Men det är helt feltänkt om nya resurser används till prestigelokaler eller till att anställa fler forskare, trots att den yngre generationen redan idag har svårt att få fäste. Sverige saknar exempelvis fortfarande ett riktigt tenure-tracksystem. Skulle ökade basanslag göras genom en omfördelning från forskningsråden och Vinnova är det klart negativt.

Vilken betydelse har forskningsråden?
– Vi har alla olika roller. De externa forskningsfinansiärerna står för en viktig kvalitetssäkring och förnyelse genom att konkurrensutsätta forskningsmedel och utföra peer-reviewgranskning. De underlättar också samverkan mellan sektorer, discipliner och det omgivande samhället. För Sverige är det oerhört viktigt med en mångfald av forskningsfinansiärer. Vi ska inte heller glömma den viktiga roll som de progressiva forskningsinstituten spelar.

Vad tillför SSF?
– Vi tar som största offentliga oberoende forskningsstiftelsen ett betydande ansvar för den strategiska forskningsfinansieringen i Sverige. Det innebär stöd till forskning som bidrar till att lösa samhällsproblem. Pengarna är förstås viktiga, men til syvende og sidst är det drivet hos forskaren och avnämaren som ger resultat. Kalla det gärna tillämpningsinspirerad grundforskning. Industrin å sin sida behöver fortsatt vässa sin beställarkompetens och mottagarkapacitet. Så kan vi accelerera nyttiggörande av forskningsresultaten.

Hur värderar andra länder strategisk forskning?
– Exempelvis Danmark och nu senast Finland har infört statliga strategiska forskningsfonder, efter SSF:s snitt, där politikerna står på armlängds avstånd. I våra grannländer ser man alltså att den här sortens satsning verkligen gör nytta.

Aktuella satsningar:

Generation sex av Ingvar Carlsson Awards till 12 hemvändande post-docs, som ska bygga oberoende grupper. Utlysningar för Industridoktorandprogrammet och Strategisk mobilitet är nu öppna fram till september. Senare i höst kommer nästa generation av Framtidens forskningsledare att annonseras. Samtidigt kraftsamlar SSF på rambidrag och har just utlyst 300 miljoner kronor till ICT för forskning om smarta system samt 300 miljoner kronor inom materialvetenskap, speciellt syntesmetoder.

Relaterade länkar

Ämnen

  • Vetenskap, teknik

Kategorier

  • forskning
  • strategisk forskning

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Här skapas framtidens produktionstekniker

    Vid produktionstekniskt Centrum på Högskolan Väst i Trollhättan bedrivs industrinära verkstadsindustriforskning i teknikens absoluta framkant. Siktet är inställt på att utveckla verksamheten till en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö.

  • SSF satsar på Alzheimerforskning

    I slutet av 2014 beviljades projektet ”Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom” 33 miljoner kronor av SSF. Anslaget är ett välkommet tillskott till ett ofta eftersatt forskningsområde.

  • Ny mikrosystemteknik öppnar för THz-frekvenser

    KTH:s forskningsprojekt MEMS THz-system väntas möjliggöra storskaliga industriella exploateringar av den eftersökta terahertzfrekvensdomänen. Projektets första år har gett positiva resultat.

  • Materialforskare gör verkstad av kvantteorier

    För att öka korsbefruktningen mellan akademi och näringsliv, och samtidigt stödja framstående forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, delar Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) ut bidrag för att öka personrörligheten mellan akademi och näringsliv.

  • Plast som omvandlar värme till el öppnar stora möjligheter

    En forskargrupp vid Linköpings universitet har lyckats ta fram en ledande plast som effektivt omvandlar värme till el. Upptäckten öppnar helt nya möjligheter för att tillvarata energi från olika typer av spillvärme.

  • EIT Raw Materials stärker Europas konkurrenskraft

    Sverige står inför unika möjligheter då EIT Raw Materials etableras – EU:s största innovationssatsning någonsin inom råvaror. Satsningen fokuserar på kommersialisering av produkter och tjänster för en global marknad. Nodetableringen i Luleå, med excellens inom primära råvaror och implementering av IT, har enorm internationell potential.

  • Målsättningen är att göra konstgjort blod

    – Vårt primära mål är att göra konstgjort blod som kan användas för att täcka upp behov inom akutsjukvården. På sikt kan det få fler funktioner och användas även för andra sjukdomstillstånd, säger Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds universitet.

  • Ska ge säkrare bedömning av hjärt- och kärlsjukdom

    – Vårt mål är att med hjälp av biomarkörer ta fram nya kliniska verktyg för beslut om optimal individanpassad behandling av sjukdomar som hjärtinfarkt, förmaksflimmer och stroke, säger Agneta Siegbahn, professor vid Uppsala universitet.

  • Andra utlysningen från Effsys Expand

    Under många år har Sverige legat i den absoluta framkanten inom området kyl- och värmepumpssystem och genom forskningsprogrammet Effsys Expand riktas nu strålkastaren även på forskning och utveckling av lagring av värme och kyla. Publicerad i "Framtidens Forskning" http://framtidensforskning.se/presentation/andra-utlysningen-fran-effsys-expand/

  • Robotöga mäter ytan

    De flesta ytor vi kommer i kontakt med är noggrant bearbetade. Ofta ett resultat av polering för hand på ett tidskrävande sätt och bedömda av ögat. Nu finns mätinstrumentet som förenklar processen.

  • Här bedrivs forskning om de stora framtidsfrågorna

    Hur påverkar våra beslut dem som ännu inte finns? Vilka risker för nya teknologier med sig? Vad för framtid har demokratin? Med nya forskningsprogrammet ”Vilken framtid?” tar Institutet för framtidsstudier (IF) sig an frågan om hur vi bör ställa oss till de stora frågorna med de långa tidsperspektiven.

  • Nya projektframgångar för Datavetenskap

    Med hög forskningsexcellens och ett starkt partnernätverk har Datavetenskap vid Karlstads universitet vunnit flera nya projektframgångar. Bland annat ska en internationell plattform för tester av mobila bredbandsnätverk byggas.
    Publicerad i "Framtidens Forskning":http://framtidensforskning.se/presentation/nya-projektframgangar-for-datavetenskap/

    Karlstads universitet satsar kraftfullt på

  • Säker programvara i realtid

    Programvaror hanterar allt större mängd data och genomför allt mer avancerade beräkningar. Det är inget nytt. Men hur det ska göras effektivt, energisnålt, säkert, i realtid och återvinningsbart är svårare.

  • Unikt systemkunnande på MDH

    Den sexåriga forskningsprofilen Inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H) startade under våren 2013 och har tilldelats ett betydande anslag från KK-stiftelsen för att bygga upp en långsiktig verksamhet kring medicintekniska monitoreringssystem.

  • SNITTS växlar upp akademins roll

    – Akademin skapar stor samhällsnytta utöver ren forskning och utbildning. Där sker intellektuella processer och skapas samarbeten som bidrar till tillväxt regionalt och nationellt. Det säger Regina Summer, verksamhetschef för SNITTS, medlemsorganisationen för individer och organisationer som arbetar med kunskapsutbyte och nyttiggörande av forskning.

  • Virtuell utveckling viktig pusselbit för konkurrenskraft

    Wingquist Laboratory vid Chalmers tekniska högskola är ett internationellt tvärvetenskapligt kompetenscenter för forskning inom virtuell utveckling. Centrets tillämpade forskning kombinerar vetenskaplig excellens med industriell nytta och utvecklar metoder och verktyg som stärker svensk industris konkurrenskraft.