Ny forskningsstudie undersöker om skogsbad minskar anhörigas stress

Närmare 80 personer har under hösten deltagit i den nationella studien ”Skogsbad för anhöriga”. Syftet är att undersöka om strukturerade och stillsamma skogspromenader kan stärka anhörigas psykiska hälsa. En annan avsikt är att utvärdera hur kommunernas anhörigkonsulenter upplever metoden.

Forskningsstudien genomförs av Linnéuniversitetet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Initiativet kommer från Sveriges kommunala anhörigstödsnätverk (SKA).

Själva metoden skogsbad – shinrin-yoku – är känd sedan länge och kommer ursprungligen från Japan. Namnet för tankarna till att bada i en skogstjärn, men det handlar om att under lugna former insupa naturen – att ”bada” i alla sina sinnen i skogsatmosfären.

Olika hälsofördelar

Metoden har utvärderats tidigare i annan forskning. Då har man kunnat se hälsofördelar som till exempel minskad stress, lägre blodtryck, mindre depressiva symtom och förbättrad psykisk hälsa. Det här är dock första gången som metoden utvärderas ur ett anhörigperspektiv.

– Vi vill ha evidens för att skogsbad fungerar även för anhöriga. Först därefter kan metoden spridas till kommunernas anhörigkonsulenter och erbjudas som ett hälsofrämjande stöd, säger projektledare Maria Linné, praktiker och möjliggörare vid Nka.

Manual, enkäter och fokusgrupper

Inom ramen för studien har tretton kommuner genomfört en skogsbadsgrupp under 2026. Varje grupp har träffats fyra gånger under ledning av en kommunal anhörigkonsulent. Ledarna följer en enkel manual som hjälper de anhöriga att ta in det man ser, hör, känner och doftar under promenaden.

För att följa upp förändringar får deltagarna fylla i enkäter om sitt psykiska mående före kursstart och direkt efter att de fyra träffarna avslutats, samt efter sex månader. Ledarnas upplevelser av metoden fångas upp via en enkät efter avslutad kurs. Dessutom utvärderas anhörigkonsulenternas upplevelser genom särskilda fokusgruppsintervjuer.

Det insamlade materialet kommer nu att analyseras och sammanställas av forskare vid Linnéuniversitet.

För mer information:
Maria Linné
Praktiker/möjliggörare Nka
maria.linne@anhoriga.se