Hur hantera extrema regn?

Den 31 augusti i fjol föll ett mycket kraftigt regn över Malmö. Inom loppet av 24 timmar kom 100 millimeter – ett rekord för staden. Samhällsfunktioner slogs ut, människor hamnade i livsfara och försäkringsbolagen fick betala ut mångmiljonbelopp till drabbade, inte minst privatpersoner. Detta är det senaste stora svenska exemplet på att nederbörd kan få stora följder och en kart-
läggning från SMHI visar att skyfallen blivit fler de senaste fyrtio åren. Södra Norrlandskusten, Svealand, östra Götaland och Skåne har drabbats mest av extrem dygnsnederbörd.

Kraftiga regn har blivit vanligare även på andra håll i Europa och efter flera stora översväm-
ningar antog EU under 2007 ett direktiv för översvämningsrisker. Syftet är att medlemsländerna ska kunna minska de negativa konsekvenserna av översvämningar. Rent praktiskt sker det genom att man kartlägger översvämningshot och tar fram riskhanteringsplaner för hotade områden. I Sverige samarbetar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrel-
serna för att genomföra direktivet.

Medvetenheten om att nederbörd är en viktig vädervariabel, som måste vägas in i samhälls-
planeringen, har alltså ökat. Det har hänt en hel del även vad gäller sätten att möta problemen. Stora rör för dagvatten ersätts på många håll med öppna lösningar, separata system för avlopps- och dagvatten ersätter kombinerade system och städer utformas så det finns platser där det är okej med stora vattenmängder vid extrema lägen.

Dessutom har frågan om ansvar mellan olika aktörer samt om försäkringsbolagen kommer att se över villkoren för kunder som bor eller verkar i riskområden aktualiserats.

Klicka här för att läsa mer om Karin von Sydow (länsstyrelsen i Stockholm), Johan Risholm (stadsarkitekt i Falkenberg) och Johanna Sörensens (forskare vid Lunds universitet) fördjupning i bilden av skyfall och fundera kring hur de kan hanteras.