Pressmeddelande -

Soprent i markerna

Förr om åren kallades det soptipp men i dag säger vi deponi. De senaste decennierna har det gjorts enorma framsteg vad gäller återvinning och hantering av avfall i Sverige. Bara en bråkdel av avfallet läggs på deponier, vars utformning numera styrs av den strikta deponiförordningen. Här regleras bland annat tätning, vattenavrinning samt återställning av markytor och övervakning många år efter avslutandet.

Annat var det förr. Då dumpades allt möjligt skräp lite var som helst, utan större eftertanke eller någon egentlig plan. När till exempel Kungsbacka nyligen inventerade behovet i kommunen fick Norconsult i uppdrag att utreda sexton deponier.

Oftast är det inte ekonomiskt försvarbart att sanera äldre deponier och avfallet får ligga orört. Det man då huvudsakligen gör är att minimera att det tränger in vatten, som har en utlakande effekt, i avfallet. Lakvattnet letar sig ner till grundvattnet, vilket innebär att det kan förorena till exempel vattentäkter med tungmetaller eller andra giftiga ämnen.

– När Norconsult inventerar görs det stegvis, säger Ulf Johansson, seniorkonsult på team Miljö & Säkerhet.

– Vi börjar med att gräva i arkiven för att se vad som finns dokumenterat vad gäller ålder och innehåll. Nästa steg är att göra en avsyning på plats för att till exempel bedöma geologiska förhållanden och se om det finns synligt skräp. Ibland behövs faktiskt inga vidare åtgärder.

I annat fall kan det krävas ytterligare utredning i form av borrningar bredvid deponin, för att kontrollera jordlagerföljder och grundvatten, samt vid behov en handlingsplan. Då koncentrerar man sig i första hand på att täcka över avfallet, så att ytvatten rinner av, att det kommer in så lite grundvatten som möjligt och att lakvatten från deponin sprider sig så lite som möjligt.

Ämnen

  • Miljö, energi

Kategorier

  • miljö

Att utveckla ett hållbart samhälle kräver engagemang och förmåga att knyta ihop enskilda expertkunskaper till en komplett lösning. Detta är en del av vardagen för oss på Norconsult.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Här får sopor nytt värde

    Att göra sig av med sopor har sällan varit mer än ett nödvändigt ont. I Kungsbacka blir det snart annorlunda. Den nya kretsloppsparken ska bli ett möjligt utflyktsmål för hela familjen, med lekplats, kafé, butiker och promenadslingor.

  • Hur värnar vi resurserna?

    Varje svensk ger i snitt upphov till 467 kilo hushållssopor om året. 1975 var siffran 317 kilo. Utvecklingen pekar i samma riktning på andra håll i världen. Något måste göras för att jordens resurser ska räcka. Evalena Blomqvist på SP, Mats Williander på Viktoria Swedish ICT och Kurt Lindman på Renova diskuterar utmaningar och lösningar.

  • Sopsug i nytänkande tappning

    Stadsdelen Kongahälla i Kungälv ska få en sopsug med en unik design. De boende i området får två olika sopinkast i eller utanför sin fastighet, ett för matavfall och ett för restavfall, där påsarna tillfälligt lagras för att sedan transporteras till terminalbyggnaden via ett rörsystem under mark. Därmed minimeras mängden tunga transporter inne på området.