Nordiska rådets prestigefyllda musikpris överskrider de musikaliska gränserna

Snart ör det dags för Nordiska rådets prisutdelning 2020! I månadsskiftet delar Nordiska rådet ut priser i fem olika kategorier, musik, film, litteratur, barn - och ungdomslitteratur och musik. 

Musikpriset finns till för att uppmärksamma skapandet och utövandet av musik på hög konstnärlig nivå i Norden.

Priset har delats ut sedan 1965 och vartannat år delas priset ut till enskilda musikutövare eller grupper och vartannat år till ett verk av en nu levande kompositör. I år delas priset ut till ett verk av en kompositör.

Det finns inga bestämmelser eller begränsningar beträffande musikgenre när kompositörer nomineras till priset. De enda begränsningarna är att kompositören måste vara nu levande och att verket ska “uppfylla höga konstnärliga krav och inom sin genre betraktas som nyskapande.

Själva priset administreras av Nordens hus på Färöarna

Andrea Tarrodi bland de nominerade

I år är tolv stycken verk nominerade till priset. Kompositörerna bakom verken representerar ett brett spektrum av musikgenrer. På listan hittas bland annat popalbum, filmmusik, symfonier och konserter. Också åldersmässigt är det en bred spridning på de nominerade. De representerar tre generationer av kompositörer. 

En av de nominerade i år är den svenska kompositören Andrea Tarrodi. Tarrodi har under det senaste decenniet etablerat sig som en banbrytande kompositör inom konstmusiken. Tarrodi är nominerad för verket Acanthes, som är komponerat för två violinsolister och en stråkorkester.

-Inspirationen till Acanthes kommer från ett konstverk av Henri Matisse med samma titel. Verket är ett slags kollage av stora pappersblommor i olika färger. Eftersom jag har något som kallas synestesi där färger är sammankopplade med till exempel toner och harmonik så hörde jag mycket musik i konstverket, berättar Tarrodi.

Acanthes har också inspirerats av gammal nordisk folkmusik och av naturen. Men samtidigt vill Tarrodi att musiken ska andas modernt 2000-tal.

-Jag tycker det är spännande att jobba med både ”gammalt” och ”nytt” för ofta under arbetet hittar man så mycket kopplingar mellan de här två ytterligheterna. Just i folkmusik finns något allmänmänskligt och tidlöst. Och naturen har vi ju alltid haft omkring oss, säger Tarrodi.

Ett prestigefyllt pris

Under de drygt 50 åren som priset har delats ut är det många kända nordiska musiker och kompositörer som har fått priset. Listan är lång men för att lyfta fram några kan bland annat den isländska sångerskan Björk, den danska trumpetisten Palle Mikkelborg, den finländska kompositören Kaija Saariaho och den svenske dirigenten Eric Ericsson nämnas.

Lasse Thorning Jæger vid Nordens hus på Färöarna administrerar musikpriset. Han har hållit en tät kontakt med alla de nominerade och säger att de varit “otvetydigt hedrade och tacksamma” över att finnas med på listan. En orsak till prestigen med priset är också de personer som nominerar kandidaterna till priset.

-Det är riktigt begåvade proffs som sitter med i de nationella kommittéerna och därmed också i den nordiska kommittén. Där sitter bland annat kända musiker, kompositörer och musikprofessorer. Det leder också till att det finns en yrkesstolthet förknippad med att bli nominerad, för att inte tala om att sedan eventuellt vinna priset, säger Lasse Thorning Jæger.

Tove Djupsjöbacka är en erkänd finländsk musikkritiker och också färsk suppleant i bedömningskommittén. Hon håller med Thorning Jæger om att priset är prestigefyllt.

-Alla nominerade brukar vara kvalitativa tungviktare, både äldre och yngre sådana. Så redan listan över nominerade är en god grundkurs i nordisk musik, ett slags "åtminstone dessa namn är värda att kolla in" -lista, säger Djupsjöbacka.

Hur brukar priset uppmärksammas i musikkretsar?

-Priset uppmärksammas nog i musikkretsar, men det kunde uppmärksammas ännu mer. Det finns så många olika slags priser i dag att de lätt går en förbi i det massiva medieflödet. Många tycks tyvärr också blanda ihop priset med det betydligt yngre Nordic Music Prize, säger Djupsjöbacka.

Kan Nordiska rådets musikpris fungera som en språngbräda i karriären för en artist som får priset?

-Jag var ännu inte född då priset instiftades men jag har hållit koll på det i ungefär tjugo år. Priset kan nog i bästa fall fungera som en språngbräda, kanske speciellt med tanke på att bli mer känd i de andra nordiska länderna. Jag har definitivt fått upp ögonen för namn som Sunleif Rasmussen, Anna Thorvaldsdottir och Simon Steen-Andersen via priset. Men ändå måste jag nog medge att mitt allra starkaste minne av priset är Pekka Kuusistos spontana tacktal med hjälp av orkestern 2013, sällan har ett tacktal fått så stort genomslag, säger Djupsjöbacka.

Priset som en tävling i musik?

Syftet med Nordiska rådets olika priser är bland annat att “öka intresset för det nordiska kultursamhället och miljösamarbetet” och priserna ska hjälpa till att “markera det nordiska samarbetet”.

Gällande musikpriset finns inga genrekrav, men de nominerade måste leva upp till en “hög hantverksnivå och anses vara originella inom sin genre eller sitt område”.

Men är priset också en tävling? Och kan man tävla i musik, speciellt när de nominerade representerar ett så pass brett spektrum av genrer?

-Personligen definierar jag inte musikpriset som en tävling som sådan. Musikpriset fokuserar på verk som kan hjälpa till att överskrida musikaliska gränser. Verken och kompositörerna hjälper oss också att upptäcka strömningar i samhället, både nationellt och sett ur ett nordiskt perspektiv, säger Lasse Thorning Jæger.

Thorning Jæger understryker att mångfalden av artister och genrer är en av styrkorna med priset.

-Priset har lyckats hålla jämna steg med tiden och representerar därför inte bara ett sätt att rangordna musik. Bra musik finns på olika språk och i olika genrer. Varje verk bedöms utifrån genrens egna premisser.

Andrea Tarrodi väntar med spänning på 27.10 när vinnaren nomineras. Just nu jobbar hon på en harpkonsert för harpisten Delphine Constantin-Reznik och Nordiska Kammarorkestern. Efter det ska hon påbörja sin första symfoni, även den beställd av Nordiska Kammarorkestern, där hon jobbar som hustonsättare fram till och med 2021.

Tarrodi förhåller sig överlag försiktigt till att tävla i musik.

-Det finns så många olika sätt att bedöma kvalitet och det är också egentligen ganska subjektivt hur musik uppfattas. Men jag är glad att få vara med och tävla i alla fall, säger Andrea Tarrodi.

Annorlunda prisutdelning i år

Meningar var att musikpriset (liksom de övriga priserna) skulle ha delats under en stor ceremoni på Island. Men på grund av coronaviruspandemin och de rådande restriktionerna genomförs årets program och prisutdelning digitalt.

Man kan dock följa med prisutdelningen på digitala plattformar tack vare ett samarbete med det isländska public service-bolaget RUV. Tisdagen den 27 oktober delas förutom musikpriset också litteraturpriset, priset för barn- och ungdomslitteratur, filmpriset och miljöpriset ut.

Text: Jens Berg/Montem