Patienter i substitutionsvård åldras tidigt

Två nya norska studier visar att patienter i substitutionsvård åldras betydligt tidigare än den övriga befolkningen. Patientgruppen väntas växa i framtiden, och det ställer speciella krav på sjuk- och hälsovården. Behovet av att utveckla tjänsterna för den här patientgruppen är stort. Studierna har publicerats i Nordens välfärdscenters vetenskapliga tidskrift Nordic Studies on Alcohol and Drugs (NAD).

Substitutionsvården, som i Norge kallas LAR (legemiddelassistert rehabilitering), går ut på att ge opioidberoende patienter ett substitut, oftast metadon eller buprenorfin, för att personen lättare ska kunna anpassa sig till samhället och utveckla en mer hälsofrämjande livsstil.

”Gamla för tidigt”

I en pilotstudie vid SERAF (Senter for rus- og avhengighetsforskning) vid Oslo universitet undersöktes äldre LAR-patienters erfarenheter och upplevelser. Fem informanter intervjuades, en kvinna och fyra män i åldern 58 till 60 år. Fyra av dem hade fått substitutionsbehandling i över tio år och en i två år.

– De kände sig gamla, upplevde att de blev gamla för tidigt. Ett par av dem hade hjärtproblem, ett par hade hepatit C, de hade dålig fysisk hälsa och kände sig beroende av hälsovården, säger Helge Waal, professor emeritus vid Institutet för klinisk medicin vid Oslo universitet.

Åldersgräns vid 45

Också en annan norsk studie har på uppdrag av hälso- och omsorgsministeriet undersökt hälsorelaterade problem och sociala problem bland äldre i LAR. I undersökningen satte man åldersgränsen vid 45.

– Vi frågade dem som jobbar med patientgruppen vid vilken ålder de började märka åldersrelaterade problem bland patienterna, och de sade att runt 45. Vi såg också att man i internationella studier har använt 45 som åldersgräns, säger Sverre Nesvåg, forskningsledare vid KORFOR, ett regionalt kompetenscentrum för rusmedel, knutet till Stavanger universitetssjukhus.

I den här åldern börjar det ske förändringar i patienternas fysiska hälsa.

– Det märks på två områden. Dels märker patienterna att de får kognitiva problem, och det är en typ av demensproblematik som man annars ser hos personer som är betydligt äldre. En del av den problematiken hör uppenbart ihop med att de har använt droger, men också med långvarig användning av substitutionsmedicinen. Dels har många kronisk hepatit som de har haft i många år, men i den här åldern börjar de märka att sjukdomen har allvarliga hälsomässiga konsekvenser, säger Nesvåg.

Läs mer på Nordens välfärdscenters populärvetenskapliga webbplats popNAD.com

NAD 1/2017: Den aldrende LAR pasienten

NAD 1/2017: Health and social issues among older patients in opioid maintenance treatment in Norway