Oro för nytt våld när södra Sudan går till valurnorna

Söndagen den 9 januari ska frågan om självständighet för södra Sudan avgöras i en folkomröstning. Samtidigt kvarstår en rad olösta politiska och rättsliga frågor kring en eventuell delning av landet.

– Det finns risk att Sudan kastas in i en förnyad våldsspiral efter folkomröstningen, säger forskaren Redie Bereketeab vid Nordiska Afrikainstitutet.

Folkomröstningen är det sista steget i den fredsuppgörelse (CPA) som den 9 januari 2005 undertecknades av det styrande Nationella Kongresspartiet (NCP) och Södra Sudans befrielserörelse (SPLM/SPLA). CPA avslutade det inbördeskrig som hade pågått mellan nord och syd i två decennier.

Enligt CPA skulle möjligheter för nationell enighet i Sudan skapas under den sex år långa övergångsperioden fram till folkomröstningen. Ändå har få ansträngningar gjorts för att uppnå försoning. En rad avgörande frågor återstår att lösa när befolkningen i den södra delen av Sudan på söndag går till valurnorna:

• Abyei. Det strategiskt viktiga distriktet Abyei, bryggan mellan nord och syd, har varit en ständig källa till oro sedan CPA.
• Gränsdragning. Parterna är fortfarande oense om hur gränsen ska dras vid ett eventuellt ja till självständighet för södra Sudan.
• Naturresurser. Hur tillgången till Nilens vatten ska regleras och inkomsterna från landets oljefyndigheter fördelas är oklart.
• Medborgarskap. Enbart i huvudstaden Khartoum, i norr, finns omkring två miljoner människor med sydsudanesiskt ursprung.
• Skuldfördelning. Hur Sudans enorma statsskuld ska fördelas vid en delning av landet är inte avgjort.

De senaste månaderna har parterna kastat anklagelser mot varandra. Det handlar bland annat om påstådda brott mot villkoren för fredsfördraget CPA. Ett villkor gäller tiden för registrering av väljare inför folkomröstningen. Enligt CPA måste det gå tre månader innan valdagen efter att registreringen avslutats. Registreringen blev klar en månad före valdagen, vilket lett till en stämning från en grupp som motsätter sig folkomröstningen. En grupp imamer krävde den 24 december 2010 att folkomröstningen ska ogiltigförklaras.

Brott mot vapenvilan, förflyttningar av regeringsarmén till den gemensamma gränsen samt enstaka bombattacker mot mål i södern har också förekommit.

– Det är inte givet att resultatet av folkomröstningen kommer att erkännas, vare sig av parterna själva eller omvärlden. Ett tungt ansvar vilar på den östafrikanska organisationen IGAD, Afrikanska Unionen och FN, säger Redie Bereketeab.

För mer information: Redie Bereketeab, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, tel. 018-56 22 18 eller e-post:redie.bereketeab@nai.uu.se.

Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för forskning, dokumentation och information om det moderna Afrika i de nordiska länderna. Institutets verksamhet är förlagd till Uppsala i Sverige och är inriktat mot att förse de nordiska länderna med aktuell, kritisk och alternativ forskning och analys om Afrika och att stärka samarbetet mellan afrikanska och nordiska forskare. Som ett nav och en mötesplats i Norden för ett växande fält av forskning och analys strävar institutet efter att göra kunskap om Afrika tillgänglig för forskare, beslutsfattare, medier, studerande och allmänhet. Institutet finansieras gemensamt av de nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige).