Handikapphistoria i kulturavet - ett stort projekt för att lyfta in handikapphistorien i kulturarvet

Handikapphistoriska föreningen har i samverkan med Nordiska museet och Historiska museet beviljats pengar för ett treårigt projekt av Allmänna Arvsfonden. Projektet är förlagt till Nordiska museet. Syftet är att utveckla nya former för kommunikation och dokumentation samt öka svenska museers och institutioners engagemang inom området handikapphistoria. I projektarbetet kommer Handikappförbunden att vara en viktig samarbetspartner. Ordförande i styrgruppen är Bengt Lindqvist, nu ordförande i Handikapphistoriska föreningen och tidigare socialminister och huvudprojektledare är Margareta Persson. Till projektet kommer även fler medarbetare och experter att knytas.

- Jag hoppas att det här projektet kommer att öppna ögonen på många inom museivärlden att alltid tänka ”funktionshinder” som en självklarhet, säger Margareta Persson. Hon tillägger: "Att ha en funktionsnedsättning behöver inte innebära sociala begränsningar, förutsatt att miljön är tillgänglig i olika avseenden och individen får det stöd som behövs utifrån sina förutsättningar. Därför är det viktigt att skildra vår historia, dåtid såväl som nutid, på ett sådant sätt att man faktiskt kan se att det är samhället som skapar funktionshinder.

Projektet Handikapphistoria i kulturarvet – HAIKU
Tanken med projektet är inte att bara skildra det som hänt utan är i lika hög grad att få igång en process där man i framtiden alltid tänker på att skildra villkoren även för personer med en funktions-

nedsättning när till exempel en utställning om boendevillkor, arbetsvillkor etc. görs. Tanken är också att via webben samla in livsberättelser av människor med en funktionsnedsättning för att sedan kunna komplettera 1900-talets välfärdshistoria med nytt material och kanske nya infallsvinklar.
- Jag hoppas att livsberättelserna ska ge oss stoff till att skapa en ny bild av välfärdens framväxt. Det var sannerligen ingen självklarhet från början att alla medborgare skulle ingå i folkhemmet på lika villkor. Och är det verkligen en självklarhet idag? säger huvudprojektledaren Margareta Persson. 

Projektet Handikapphistoria i kulturarvet – HAIKU
Tanken med projektet är inte att bara skildra det som hänt utan är i lika hög grad att få igång en process där man i framtiden alltid tänker på att skildra villkoren även för personer med en funktions-

nedsättning när till exempel en utställning om boendevillkor, arbetsvillkor etc. görs. Tanken är också att via webben samla in livsberättelser av människor med en funktionsnedsättning för att sedan kunna komplettera 1900-talets välfärdshistoria med nytt material och kanske nya infallsvinklar.
- Jag hoppas att livsberättelserna ska ge oss stoff till att skapa en ny bild av välfärdens framväxt. Det var sannerligen ingen självklarhet från början att alla medborgare skulle ingå i folkhemmet på lika villkor. Och är det verkligen en självklarhet idag? säger huvudprojektledaren Margareta Persson.

Projektets fyra delar
1. Inventering av svenska museers handikappdokumentation
Det handlar om att få en bild av i vilken utsträckning olika museer i landet beaktat handikapp-dimensionen i sitt arbete. Inventeringen kommer att ske i ett delprojekt.
Syftet är främst att få igång en dialog mellan bl.a. handikapprörelsen och museivärlden kring hur man i framtiden kan inkludera handikappdimensionen i sin ordinarie verksamhet. Regionala seminarier kommer att genomföras och en rapportbok skrivas.

2. Interaktion med handikapporganisationer och med personer med eget funktionshinder - webbplattform
Idag sker mycket vardagskommunikation över internet. Att använda webben som verktyg för insamling är fortfarande ett relativt outforskat område för museisektorn generellt. Den metod som Nordiska museet använde i projektet kring Brödbanken kan vara en förebild.
Syftet är att nå människor med egna funktionsnedsättningar som har mycket att berätta om sin livshistoria. Många har växt upp på institutioner. Personer med olika funktionsnedsättningar har erfarenheter som tillhör vår 1900-tals historia och som alltför sällan berättats. Det insamlade materialet kan både bidra till en ny syn på 1900-talets välfärdsbygge, men också ge fakta till framtida forskning.

3. Utveckling av en handikapphistorisk databas
Handikapphistoriska föreningen har tidigare, genom sitt projekt ”Handikappolitiskt center”, byggt upp två databaser. En referensdatabas och en bilddatabas. Databaserna finns idag tillgängliga på nätet via hemsidan www.hhf.se.
Syftet med projektet är att integrera bild -och referensdatabasen i Nordiska museets arkiv och på det sättet göra handikapphistorien tillgänglig för såväl allmänheten och framtida forskning.

4. En filmfestival om och av personer med funktionsnedsättning
Tillsammans med Historiska museet ska Handikapphistoriska föreningen anordna en filmfestival för allmänheten som ska innehålla visningar av bl.a. spelfilmer, kortfilmer och dokumentärer som handlar om hur livet gestaltar sig för människor med olika typer av fysiska och sociala förutsättningar. I anslutning till festivalen kommer seminarier att anordnas.
Projektet syftar i sin förlängning till att få en bild av det filmiska material som finns, samt på sikt dokumentera och digitalisera för handikapphistorien intressant material.

För mer information, kontakta
Margareta Persson, huvudprojektledare och tidigare ordförande för både Handikappförbundens samarbetsorgan och Nationella folkhälsokommittén
Tfn: 08-519 545 18. E-post: margareta.persson@nordiskamuseet.se

Pressmeddelanden: www.nordiskamuseet.se/press