Långt kvar till jämställda styrelser hos börsnoterade modebolag

Regeringen flaggar för en lag om kvotering ifall börsbolagen inte ökar jämställdheten i styrelserna. Frågan ligger hos näringsminister Mikael Damberg (S). Avgörande blir en utvärdering i sommar. Branschtidningen Habit, som bevakar kläd- och skohandeln, har granskat hur det står till med jämställdheten i de 14 börsnoterade bolagens styrelserum.

Av totalt 87 styrelsemedlemmar är 27 kvinnor – 69 procent män och 31 procent kvinnor. Det är i nivå med resten av bolagen på börsen. I juni 2015 var enligt regeringen fördelningen i de noterade bolagens styrelser 29 procent kvinnor respektive 71 procent män.

Endast fyra modebolag skulle klara kravet på 40 procent kvinnor om lagen gällde i dag. De mest jämställda är Kappahl och Odd Molly vars styrelser består av lika många kvinnor som män. Allra sämst på jämställdhet är Fenix Outdoor som inte har en enda kvinna i styrelsen. Näst sämst är koncernen Qliro Group (före detta Cdon) i vilken Nelly.com ingår. Av åtta ledamöter är endast en kvinna. Långt kvar till jämställdhet har även klädföretaget Wesc och sko- och accessoarbolaget Venue Retail Group, där andelen kvinnor i respektive styrelse uppgår till endast 17 procent.

Tittar man i stället på antalet kvinnor på vd-position är 3 av 14 kvinnor: Anna Attemark på Odd Molly, Christina Ståhl på MQ och Kristina Lindhe på Lexington Company.

Av 14 styrelseordföranden är endast en kvinna; styrelseproffset Sanna Suvanto-Harsaae, som bland annat sitter i SAS styrelese och har hållit i skoföretaget Footways styrelseklubba sedan april 2015. Hon sitter i totalt nio styrelser, varav fem som styrelseordförande.

Att skynda på jämställdheten genom kvotering, ger Sanna Suvanto-Harsaae kalla handen. Hon anser att det är att göra kvinnorna en björntjänst.
– Då går man inte först och främst efter kompetens utan efter kön. Kompetensen är det viktigaste. Dessutom är styrelsen ägarens förlängda arm, att staten ska lägga sig i vad ägaren ska tycka, det anser jag är fel, det är ägarens ansvar. Staten kan inte gå på stämma där den ingen stämmorätt har.

Även Gunilla Arhén, vd och grundare av stiftelsen Ruter Dam och initiativtagare till hedersutmärkelsen Årets Ruter Dam, är emot kvotering. Dels riskerar det att dränera antalet kvinnor i företagens ledningar, dels är det fel ände att börja.

– Jag tycker det är bra att fler kvinnor finns i styrelser och på operativa befattningar, men för att långsiktigt få fler kvinnor i styrelser måste man börja nedifrån.

Gunilla Arhén nämner både relevant utbildning och företagens ansvar.

– Kvinnor måste få komma in i företagen för att lära sig många olika delar för att den vägen klara höga chefsjobb. Genom att jobba praktiskt och förstå verksamheten får man en erfarenhet som gör att man blir lämplig.

Hon tycker att politikerna fokuserar fel. I stället för att titta på styrelsesammansättningen borde de rikta blickarna mot de operativa befattningarna.

I slutet av förra året träffade näringsminister Mikael Damberg representanter från valberedningar för att lyssna på deras inställning.

– De delar vår problembild att det duger inte i ett land som Sverige att det är en så skev fördelning i bolagsstyrelserna. De inser också att de går miste om kompetens med enkönade styrelser. De var också angelägna om att nå en förändring, säger Ann Wolgers, pressekreterare hos näringsminister Mikael Damberg, till Habit.

Men någon slutsats om att bolagen är positivt inställda till en lag om kvotering kan Ann Wolgers inte dra.

För mer information, kontakta reporter Kajsa Åström, 08–670 41 91

chefredaktör Katarina Angelin, 08–670 41 61