Bergsbruket i Sverige – historia och framtida utmaningar

Det svenska bergsbrukets historia sträcker sig 4 500 år bakåt i tiden. Spåren finner vi i ortnamn, övergivna gruvhål, bebyggelse och hela samhällen grundade kring gruvor och metallhantering.

Denna del av Sveriges Nationalatlas visar hur bergsbruket har bidragit till vår välfärd. Huvuddelen handlar om järn och stål. Andra avsnitt berör övriga metaller, inte minst de bly-, guld- och silverhaltiga malmerna i Skelleftefältet och de historiskt så viktiga koppar- och silverfyndigheterna i Falun respektive i Sala.

Konkurrensen från utlandet har mötts med kvalitet, uppfinningsrikedom och entreprenörskap. Än idag hör malm och specialstål till Sveriges viktigaste exportprodukter – det produceras mer stål än någonsin tidigare i landet och intresset för malmprospektering är rekordstort. Branschens framtid beror på hur väl man lyckas utveckla nya tekniker och produkter med bättre egenskaper till lägre kostnader, mindre energiåtgång och med stor hänsyn till miljön.

Atlasen innehåller ca 200 nyproducerade kartor, ett hundratal diagram och ett rikt urval fotografier och specialgjorda illustrationer. Jernkontoret är temavärd och temaredaktörer har varit fil.dr. Jan af Geijerstam och professor emerita Marie Nisser. 36 experter – historiker, ekonomer, bergsingenjörer och andra verksamma från näringslivet – har medverkat som författare.

Atlasen presenteras fredagen den 30:e september kl. 10:30 på Jernkontoret, Kungsträdgårdsgatan 10 i Stockholm varefter Jernkontoret bjuder på en enkel lunch.

Anmälan om deltagande och lunch per e-post senast torsdagen den 22 september till elisabeth.kallgren@jernkontoret.se eller telefon 08-679 17 08.

För mer information om atlasen kontakta redaktör Ulla Arnberg 08-769 89 16, ulla.arnberg@norstedts.se

För beställning av recensionsexemplar: anna.ivarsson@norstedts.se