Gå direkt till innehåll
Reselo grundades av Thomas Baumgarten, Josefin Larsson och Henrik Otendal. Innovationen bygger på forskning från KTH och har utvecklats med hjälp av RISE i Örnsköldsvik.
Reselo grundades av Thomas Baumgarten, Josefin Larsson och Henrik Otendal. Innovationen bygger på forskning från KTH och har utvecklats med hjälp av RISE i Örnsköldsvik.

Nyhet -

Gröna testbäddar del 1: Reselo och framtidens gummitillverkning

Vi inleder nu en artikelserie om de viktiga test- och demomiljöerna som finns i norra Sverige – en framstående infrastruktur som har hjälpt många innovationer att skala upp och ta nästa kliv i sin utveckling. Först ut är biomaterialsbolaget Reselo, som är på väg att förändra gummiindustrin.

-------------

Reselo och framtidens gummitillverkning

Björk har länge betraktats som ett mångsidigt material, men det är den tidigare outnyttjade restprodukten – barken – som visar sig vara viktig i omställningen mot hållbar gummitillverkning. Genom sitt samarbete med RISE testmiljöer i Örnsköldsvik har Reselo tagit avgörande steg mot att utveckla ett gummi baserat på björkbark, som nu spelar en viktig roll i däckjätten Nokian Tyres ambition att revolutionera gummiindustrin.

Produkten Reselo Rubber är ett helt förnybart material tillverkat av björkbark som kommer från rester från den globala massa-, pappers- och plywoodindustrin. Det är unikt eftersom det är vulkaniserbart, vilket gör det möjligt att använda i krävande applikationer som skosulor, bildäck och fordonskomponenter, allt från interiör till exteriör och packningar. Henrik Otendal, VD och medgrundare, berättar om resan som tog fart genom samarbetet med RISE i Örnsköldsvik.

– Vi tog initiala kontakter 2019 med Jonas Markusson och Gunnar Westin, som var väldigt entusiastiska över vår idé. Det var ett viktigt första steg, och när vi senare krokade arm med RISE i Örnsköldsvik kunde vi ta fram de första batcherna av vårt gummimaterial, säger Henrik.

Henriks medgrundare, Dr. Thomas Baumgarten, är egentligen biokemist från Tyskland. Han studerade i Tyskland men flyttade till Sverige för sin doktorsexamen. Thomas fann sedan en postdoktorsposition vid KTH och Wallenberg Wood Science Center, där forskningen fokuserade på biomassans värdeökning – i grunden handlade det om att utforska vad för nytt vi kan göra med träd.

Ur det uppdraget kom han in på den numera patenterade metoden om björkbark. Men det var först några år senare, när han mötte medgrundarna Josefine Larsson och Henrik Otendal under entreprenörstävlingen Startup Climate Action Challenge, som innovationen verkligen tog fart och utvecklades till ett bolag.

Då tog Reselo sjumilakliv

I uppstarten var en viktig del i samarbetet med RISE att utveckla och optimera tillverkningsprotokollet. Reselo hade en tidig idé om hur processen skulle se ut, men tack vare vägledning från Jonas och Gunnars team kunde de justera protokollet och undvika några av de vanliga fallgroparna.

Det här gjorde att hela projektet tog sjumilakliv på ett sätt som annars inte varit möjligt.

– De föreslog att vi skulle dra ner på vissa delar och ta bort någon kemikalie helt, vilket gjorde att vi kunde gå in i en mycket mer optimerad version från början och slippa göra några första misstag, förklarar Henrik.

RISE har även varit delaktiga i att genomföra teknoekonomiska analyser. Det var viktigt för Reselo som fick en tydlig bild av kostnaderna och hur produktionen kan skalas upp. Det här var insikter som gjorde att företaget kunde utveckla en produktkalkyl som både var tekniskt och ekonomiskt hållbar.

– Vi kunde inte ha tagit steget från labb till produktion utan deras hjälp. Det gjorde också att vi tidigt kunde visa våra kunder att vi har en robust och skalbar process, vilket har varit avgörande för att snabbt få igång affärerna, fortsätter Henrik.

Nyckelspelare med Nokian Tyres

Reselo har labb och kontor på Greenhouse Lab på KTH Campus i Stockholm, ett kluster bestående av unga kemiföretag, studenter och forskare, bland annat inom bioinnovation, en miljö som passar Reselo perfekt.

Företaget har idag flera stora kunder, däribland Nokian Tyres, som ser Reselo som en nyckelfaktor mot deras mål att ha 50 procent av råvarorna i däcken förnybara eller återvunna till 2030.

Däckjätten räknar dessutom med att Reselo Rubber kommer bidra till att förbättra däckens prestanda.

Företaget samarbetar även med Volvo, Scania och Polestar, samt ett antal skotillverkare som vi "garanterat känner till namnet på" men som än så länge är hemligt.

– Det är klart att det känns fantastiskt roligt och inspirerande att så många tror på vår produkt. Det har också gått snabbare än vi trodde, men vi började tidigt med att sälja in och bygga relationer med kunder, vilket väckte stor nyfikenhet. Gummiindustrin har inte förändrats särskilt mycket på över 120 år, så det finns en stor möjlighet för oss här, säger Henrik.

Samarbete med SLU i Umeå

Reselo använder björkbark från bland annat sågverk och pappersbruk, som separeras i tre beståndsdelar: suberin, betulin och lignin. Suberinet används för att tillverka gummit, medan de andra materialströmmarna används för andra högvärda applikationer inom biopharma, kosmetika, och andra industriella kemiapplikationer.

– Vi använder över 90 procent av råvaran, och det som blir över fungerar utmärkt som bränsle, vilket gör processen väldigt effektiv och kostnaden på slutprodukterna kan hållas nere, förklarar Henrik.

För närvarande samarbetar Reselo också med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Umeå, som hjälper till med att torka barken, och företaget har även en pilotanläggning via en produktionspartner med en kapacitet på cirka 100 ton om året.

– SLU har spelat en viktig roll i processkedjan, tillägger Henrik.

Reselo fortsätter nu att utveckla sin process och bygga starka samarbeten, både i Sverige och internationellt.

– Vi ser en enorm potential här. Vårt material kan ersätta fossilt gummi fullt ut, och vi vill samarbeta med företag som delar vår vision om en mer hållbar framtid, avslutar Henrik.

Ämnen

Regioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Så är skulle framtida Droneport-lösningar kunna se ut. Under slutet av 2024 beräknas infrastrukturen och den initiala verksamheten vara på plats i Skellefteå. Visualisering: White Arkitekter

    Gröna testbäddar del 3: Skellefteå tar höjd för framtidens luftfart

    Skellefteå utvecklar Arctic Aviation Hub, en testbädd för hållbar luftfart. Här testas batteri- och vätgasdrivna flygplan samt drönarteknologier. Satsningen fokuserar på att skapa ett ekosystem utan kortsiktiga vinster, med infrastruktursamarbeten för att främja innovation.

  • Driftledaren Gunnar Kalén och Markus Segerström, tekniker och forskningsingenjör, har tillsammans närmare 40 års erfarenhet. Ett radarpar som hjälpt många innovationer och projekt framåt. Här står de bredvid kvarnen som ofta används för att mala ner

    Gröna testbäddar del 2: BTC i Umeå attraherar kunder globalt

    Biomassateknologiskt Centrum (BTC) i Umeå erbjuder globalt kunder möjlighet till forskning och utveckling av biobaserade produkter. Med unik utrustning och expertis understöder BTC innovation och optimering av biomassa, vilket gynnar hållbar utveckling och den gröna omställningen.

  • Textilfärgning står för 20 procent av de globala vattenföroreningarna – det vill Linda Magdalena Jonsson förändra genom sitt företag Alder Olmai. Hon vill erbjuda textilfärgning som är hållbar och samtidigt moderiktiga färger.

    Gröna testbäddar del 4: Alder Olmai utmanar textilindustrin

    Alder Olmai utvecklar hållbara färgpigment för textilindustrin, baserat på restmaterial från skogsindustrin. Företaget strävar efter att erbjuda miljövänliga alternativ till syntetiska färger. Grundaren Linda Magdalena Jonsson vill återupptäcka relationen till skogen och skapa hållbarhet.

  • Gröna testbäddar del 6: Samarbetet med RISE en nyckelfaktor för PulpEye

    Gröna testbäddar del 6: Samarbetet med RISE en nyckelfaktor för PulpEye

    PulpEye, i samarbete med RISE, utvecklar avancerade mätlösningar för massa- och pappersindustrin i Örnsköldsvik. Företaget, nyligen en del av Andritz, expanderar globalt med fokus på innovation och effektivisering av processer. Lokalt samarbete är avgörande för deras framgång.