Gråkoltarna - svenska religiösa fanatiker på 1700-talet

I århundraden har Bibeln använts för att legitimera förtryck och orättvisor. Men kan man även använda Bibeln för att göra uppror?

I den historiska reportageboken Gråkoltarna: en historia om klasskamp berättar Kalle Holmqvist om en märklig religiös väckelserörelse i Stockholms fattigkvarter på 1730-talet. Gråkoltarna var fattiga änkor, tjänstekvinnor, handelsbiträden och gesäller som tröttnat på prästernas hyckleri.

Genom att själva studera de heliga skrifterna och genom att söka i sitt inre kom gråkoltarna fram till en helt annan sanning än det som lärdes ut i kyrkan.

De utmanade alla 1700-talets makthierarkier och förklarade öppet att de inte tänkte följa lagar som gick emot deras samvete. Gråkoltarna slutade gå till gudstjänsterna, de vägrade ta nattvard och tyckte det var onödigt att döpa sina barn. De tog avstånd från lyx och rikedom och ville bara arbeta så mycket att det räckte till det nödvändigaste.

Gråkoltarnas radikala maktkritik, deras syn på arbete och deras sökande efter en verklig mening med livet är lika aktuella i dag som på 1730-talet.

Berättelsen om Gråkoltarna bygger på de bevarade protokollen från rättegångarna och prästernas förhör.

Kalle Holmqvist är frilansskribent och skriver bland annat för Aftonbladets kultursida. Gråkoltarna är hans femte bok.