Nya riktlinjer för behandling av kronisk myeloisk leukemi på gång

Vid European Leukemia Network Frontiers Meeting i Barcelona presenterade professor Michele Baccarani de nya europeiska riktlinjerna för behandling av kronisk myeloisk leukemi (KML). De svenska riktlinjerna ska revideras inom de kommande 3-4 månaderna.

På European Leukemia Network (ELN) i Barcelona kunde Michele Baccarani, professor i hematologi vid universitetet i Bologna, ge en kort introduktion till de nya, ännu inte offentliggjorda riktlinjerna för behandling av KML. Enligt honom förväntas inga genomgripande förändringar av de nu tre år gamla riktlinjerna, utan snarare anpassningar som en följd av den kunskap som framför allt den stora IRIS-studien har bidragit till. De nya riktlinjerna kommer inom kort att offentliggöras i Journal of Clinical Oncology.

Svenska riktlinjer uppdateras
- Hittills har det funnits en tydlig och naturlig överensstämmelse mellan de svenska riktlinjerna och ELN:s riktlinjer, och det kommer det fortsatt att vara, säger Johan Richter, överläkare vid Universitetssjukhuset i Lund, som ingår i den arbetsgrupp som har till uppgift att revidera riktlinjerna.

- De svenska riktlinjerna ska uppdateras inom de kommande 3-4 månaderna. Det var egentligen meningen att de skulle ha uppdaterats tidigare i år, men vi beslutade att det var klokt att invänta ELN:s rekommendationer. Det är ingen stor skillnad på de nationella svenska riktlinjerna och ELN:s riktlinjer, men det är naturligtvis ett bra komplement med "lokala" upplysningar, till exempel. om vilka laboratorier i Sverige som kan göra mutationsanalyser.

Nya tyrosinkinashämmare och transplantation
- Först och främst har vi nu längre uppföljning vad gäller Glivec (imatinib) och således bättre kunskap. Dessutom vet vi mer om andra generationens tyrosinkinashämmare (TKI-preparat). Speciellt när det gäller de nya TKI-preparaten har vi fått nya verktyg. Frågan är naturligtvis när de ska användas och hur andra nya farmakologiska möjligheter ska användas - inte minst i relation till transplantation.

- Vi har blivit bättre på att välja donatorer och den efterföljande vården har också blivit bättre. Så den stora frågan är hur vi ska använda andra generationens behandlingar i förhållande till de patienter som inte kan fortsätta med imatinib, och när vi ska gå vidare med transplantation?

- Även om vi vid en tidpunkt trodde att transplantationer var på väg att minska radikalt, så har det visat sig att antalet transplantationer ökar. Vi ser för första gången att det är fler transplantationer bland patienter i en sen fas av KML-sjukdomen än i gruppen av patienter i tidig fas.

Föreligger det en strid eller diskussion mellan personer som förespråkar den andra generationens TKI-preparat och personer som föredrar transplantation?

- Det var planerat för en debatt i Barcelona, men det är inte meningsfullt. Det är mer konstruktivt att utgå ifrån att det rör sig om kompletterande behandlingar.

- Den stora frågan är naturligtvis hur länge man ska använda den andra generationens behandling vid ett tveksamt behandlingssvar och i stället välja transplantation.

Kommer de nya svenska riktlinjerna att ge svenska hematologer bättre rekommendationer när det gäller det valet?

- Vi hoppas kunna ge viss hjälp, men vi ska komma ihåg att den stora majoriteten patienter svarar bra på imatinib, och att det är en liten grupp vi pratar om här. En grupp som man kan inte kan hantera enbart via riktlinjer, utan som kräver diskussion från fall till fall. Men jag tror att vi i de nya riktlinjerna kommer att vara något mer specifika när det gäller patienter för vilka transplantation bör övervägas.

www.leukemia-net.org