Cancerrapport: Nya substanser och dödliga förseningar

Svenska cancerexperter rapporterar från ASCO, världens största cancerkongress. Neuroendokrina tumörer har aldrig tidigare fått sådan uppmärksamhet på ASCO som i år, rapporterar professor Kjell Öberg. Överläkare Elisabet Lidbrink beskriver en ny antikropp mot spridd HER2-positiv bröstcancer och en helt ny typ av behandling, mTOR-hämmare, mot spridd hormonpositiv bröstcancer. Och överläkare Mikael Eriksson rapporterar om vikten av tidig upptäckt av sarkom.

Kjell Öberg, professor vid Uppsala universitet, konstaterar att neuroendokrina tumörer aldrig tidigare har fått sådan uppmärksamhet på ASCO som i år. Det är lika många personer i Sverige som insjuknar i neuroendokrina tumörer, som i livmoderhalscancer. Och nu tycks det finnas ett ökat intresse bland onkologer för denna sjukdomsgrupp som tidigare bara varit en angelägenhet för en trängre krets av kirurger, endokrinologer och gastroenterologer.

Bland det mest uppmärksammade inom detta fält var ett föredrag om biomarkörer i en fas III-studie på patienter med neuroendokrina tumörer (RADIANT-2) som hade randomiserats till antingen oktreotid LAR och placebo, eller oktreotid LAR i kombination med Afinitor. Ett flertal prognostiska faktorer undersöktes och värderades. Slutsatsen är att Afinitor hade signifikant bättre effekt oberoende av dessa parametrar.

Spridd bröstcancer – två nya läkemedel
Elisabet Lidbrink, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, gläds åt en ny antikropp mot HER2-positiv bröstcancer. Antikroppen T-DM1 transporterar cytostatika och släpper av det i tumörcellen. På så sätt får läkemedlet bättre effekt samtidigt som det blir mindre toxiskt. T-DM1 kan bli en viktig framtida behandling för kvinnor med spridd HER2-positiv bröstcancer.

Ett stort antal presentationer på ASCO handlade om en ny behandlingsprincip, mTOR-hämmaren Afinitor, för behandling av kvinnor med bröstcancer. Elisabet Lidbrinknämner särskilt resultaten från studien BOLERO-II som visar mer än fördubblad progressionsfri överlevnad hos kvinnor med spridd hormonpositiv bröstcancer som fick behandling med Afinitor.

Sarkom – tidig diagnos förlänger livet
Under ASCO presenterades en italiensk studie där forskare har undersökt om försening av diagnos vid sarkom, mjukdelstumörer, påverkar överlevnaden. När data från 449 patienterna i studien hade sammanställts kunde forskarna konstatera att medianöverlevnaden förkortades med hela 100 månader om diagnos och behandling försenades med mer än tre månader (89,95 månader mot 190,40.) Det är ett fenomen som alla vi som är verksamma inom sarkomvården ofta blir smärtsamt påminda om, rapporterarMikael Eriksson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. 75 procent av förseningarna beror på diffusa symtom och låg sjukdomskännedom hos patienten, icke-specialister som ställer felaktiga diagnoser och senfärdighet med att remittera till särskilda sarkomcentra. 25 procent av förseningarna beror på organisatoriska brister på sarkomcentra.

En annan italiensk studie visade på värdet av zoledronsyra i de fall mjukdelssarkom har spridit sig till skelettet. Behandlingen förlänger tiden till skelettrelaterade händelser och därmed även medianöverlevnaden, rapporterar Mikael Eriksson.

Högmalignt B-cellslymfom – olika effekt för kvinnor och män
I en tysk studie konstaterade forskarna att kvinnor med högmalignt B-cellslymfom – vid den vanliga doseringen varannan vecka åtta gånger – uppnår högre serumkoncentrationer av rituximab än män. De kvinnliga patienterna fick också bättre behandlingsresultat än de manliga.

I en annan studie fick patienterna rituximab med tätare dosering i början av behandlingen och med en förlängning efter avslutad cytostatikabehandling. Även här gavs åtta doser. Det ledde till förbättrade behandlingsresultat hos de manliga patienterna med högmalignt B-cellslymfom, men inte hos de kvinnliga. Tolkningen är att den nya doseringen leder till att de manliga patienterna snabbare kommer upp i högre och effektivare serumnivåer av rituximab, rapporterar docent Bo Björkstrand.

I årets ASCO-rapport ingår artiklar som belyser:

• Bröstcancer – medicine doktor Elisabet Lidbrink, överläkare vid onkologiska klinikern, Karolinska universitetssjukhuset
• Gastrointestinal cancer – docent Jan-Erik Frödin, sektionschef vid GU-sektionen, onkologiska klinikern, Karolinska universitetssjukhuset
• Prostatacancer – docent Magnus Fovaeus, överläkare vid urologsektionen, kirurgkliniken, Blekingesjukhuset
• Äggstockscancer – universitetslektor Karin Boman, överläkare vid cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus
• Huvud-halscancer – professor Eva Munck-Wikland, överläkare vid öron-, näs- och halskliniken, Karolinska universitetssjukhuset
• Sarkom – docent Mikael Eriksson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus
• Hematologi – docent Bo Björkstrand, medicinsk chef, Novartis Onkologi
• Neuroendokrina tumörer – Kjell Öberg, professor i onkologisk endokrinologi vid Uppsala universitet

Årets ASCO-rapport är den 16:e i ordningen. Den skrivs av svenska läkare som bevakar nyheterna på kongressen. Syftet med ASCO-rapporten är att ge svenska läkare och annan vårdpersonal möjlighet att ta del av de viktigaste resultaten. Produktionen av rapporten har möjliggjorts av Novartis. Innehållet har fritt och oberoende bestämts av redaktören, professor Kjell Öberg, Akademiska Sjukhuset i Uppsala, och respektive skribent.

Samtliga artiklar kan hämtas i Novartis pressrum:
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/novartis_onkologi/document/list

Presskontakt:
Nicklas Rosendal, kommunikationschef Novartis, 070-889 33 34
Bo Björkstrand, medicinsk chef Novartis Onkologi, 070-889 33 97