Nu börjar NTEX, ett av Sveriges största privatägda transport- och logistikbolag, investera i fossilfria fordon. Först ut är en helt eldriven lastbil från Volvo Lastvagnar som kommer att användas för distribution i göteborgsregionen. Satsningen beräknas minska koldioxidutsläppen under körning med omkring 19,6 ton per år.
Elbilsförsäljningen har tagit stor fart i ett flertal länder under 2020. Enligt Vetenskapsradion har detta fått flera experter att tro att omställningen till ett hållbart transportsystem kan gå fortare än tidigare beräknats. Det tror jag med, även när det gäller transportersektorn.
Hur har ni märkt av Brexit? Förlorar ni mycket på Brexit? Nu blev det ju ingen tuff Brexit och då har det väl inte blivit så jobbigt som ni hade trott på NTEX? Detta är bara några av alla de frågor mina kollegor och jag har fått efter årsskiftet. Svaret är enkelt: Det kommer bli jobbigare, mer tidskrävande och dyrare än tidigare.
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Min vilda gissning är att Brexit kommer medföra närmare en miljon nya arbetstillfällen. Det är nämligen inte bara vid gränskontrollerna som det kommer att behövas mer folk. Varenda företag i Storbritannien och Europa, som sysslar med export, måste ha egna specialister på export och import till GBR.
Bromma behövs av så många skäl. Flygplatsen blir en perfekt hubb för de nya el-flygplanen, som i framtiden kommer sammanbinda huvudstaden med åtskilliga större och mindre städer i Norden. Och ännu bättre blir det när elflygplanen och de nya klimatsmarta flygbränslena tas i bruk.
Nu har politiker, stadsanställda tjänstemän och en näringslivsorganisation, som gjort en helomvändning, kommit fram till att det blir jättebra att lägga ner Bromma flygplats. Det är helt vansinnigt.
I samband med en kapitalmarknadsdag i början av november offentliga gjorde Volvo Lastvagnar att europeiska åkerier ska kunna beställa helelektriska tunga lastbilar redan nästa år. Vi på NTEX är ett av flera bolag som kommer att genomföra en successiv övergång till eldrift.
Du som följer min blogg har förstått att jag följer utvecklingen av vätgas med spänning. Ett mycket intressant företag i sammanhanget är den nya amerikanska uppstickaren Nikola Motors vars ambition är att förse Europa med bränslecellslastbilar och batteridrivna dragbilar. Just nu bygger företaget en jättefabrik i Arizona, USA, som ska producera 35 000 fordon om året.
För en tid sedan tog jag del av en intervju i Sveriges Radio med en professor vid Luleå tekniska universitet. Där framgick det att man gjort intressanta upptäckter när det gäller vårt elnät. I ett så kallat stresstest har forskare vid universitetet identifierat att det svenska elnätet med största säkerhet behöver förstärkas för att klara den väntade boomen av fler elbilar.
I början av veckan skrev Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter att Trafiknämnden i Göteborg inom kort ska ta beslut om skärpta regler för slängda elsparkcyklar. Och några dagar innan dess nåddes jag av nyheten att det nu startar en ny tågförbindelse för godstrafik mellan Göteborgs och Oslo.
NTEX erbjuder en unik logistikservice vid namn Carpet Logistics. Inriktad mot mattor servar man Sverige och Norge med matt-transporter från både Holland och Belgien. I september presenterade NTEX sju nya skåptrailers anpassade helt och hållet för Carpet Logistics - med utökad säkerhet för chaufförerna och bättre prestanda.
I helgen dök det upp ett inlägg på Facebook. Där stod det: ”Just nu är 1 liter bensin billigare än två plastpåsar i landet Sverige.” Hur är det möjligt? Vad är det som händer? Jag bestämde mig för att titta lite närmare på vad som hänt sedan den nya skatten infördes den 1 maj i år.
Sverige har under många år varit ett av världens mest framstående länder vad gäller klimatsatsningar, men även för oss finns det mycket kvar att göra. Transportsektorn är en av de branscher som oftast får kritik, trots att det finns aktörer som arbetar hårt med exempelvis klimatkompensering och andra hållbarhetsinitiativ.
Ingen har väl undgått att elsparkcyklar har blivit ett växande problem i ett stort antal av våra städer. De ligger slängda överallt, t ex på trottoarer, cykelbanor och gator, vilket bland annat leder till olyckor bland andra trafikanter. Inte minst för syn- och rörelsehindrade innebär de stora risker.
Vad är det som kommer att driva våra fordon och vår industri i framtiden? Jag tror på vätgas och bränsleceller! Idag skriver jag om att EU-kommissionen i sommar bestämt sig för att investera enorma 180-470 miljarder euro för att bygga ut vätgasproduktionen i Europa.
Coronapandemin sätter sina spår på många olika sätt. Nu i sommar har t ex London höjt trängselskatten för att få färre att ta bilen in till city. Samtidigt ”predikar” Folkhälsomyndigheten och dess motsvarigheter i andra länder att man i så stor utsträckning som möjligt ska undvika att åka kollektivtrafik. Det är inte lätt att vara människa.
I en nyligen presenterad undersökning från Bisnode framgår det att 10 528 företag gått i konkurs i Norden (ej Island inräknat) under första halvåret. I Sverige handlar det om 3 786 konkurser från januari till juni, vilket innebär en ökning med 16% jämfört med förra året. Trots detta satsar man hårt inom vätgas- och bränslecellssektorn, en bransch jag skrivit en hel del om här på bloggen.
I senaste blogginlägget skrev jag om min framtidstro på vätgas som energikälla. Sedan dess har det hänt saker. Lagom till midsommar offentliggjorde nämligen Danmark att man vill storsatsa på vätgas till bilar, tunga transporter och flyget, vilket man bl. a kunnat höra om i Sveriges Radio P1.
Elon Musk och hans Tesla visade världen att det gick att förändra en mycket traditionell bransch. Nu, ett antal år senare, är det få biltillverkare som inte erbjuder elbilar, alla har följ efter och investerat otroliga pengar i detta. Men jag – och flera med mig - är inte övertygade om att batterier är framtidens energikälla.
Vid årsskiftet infördes krav på nya reningsanordningar i fraktfartygens skorstenar, s.k. Skrubbrar, för att minska svavelutsläppen i luften. Det märkliga är att det inte finns några regler för hur och var dessa skrubbrar ska rengöras. Konsekvensen blir att det i flera fall görs i havet. Forskare menar att ett fartyg kan släppa ut lika mycket koppar och zink som från sin båtbottenfärg.