Emelie Hillert: Det är bland det värsta jag har sett

UNICEF presenterar en rapport där asylprocesserna för minderåriga har jämförts mellan fyra EU-länder. Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien ingår i den jämförande studien som visar att de svenska myndigheterna brister när det gäller att stödja barn som ska utvisas.

Advokat Emilie Hillert är en av landets mest kunniga när det gäller barn i asylprocess och kommenterar rapporten såhär när #vistårinteut får kontakt med henne:

— Unicef belyser en väldigt viktig brist för barn i asylprocessen. Tyvärr är det bara en brist av många, många fler. Listan är i det närmaste oändlig, säger Emilie Hillert och fortsätter: 

— En av de största bristerna just nu är avsaknaden av möjlighet till uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, som försvunnit på grund av den tillfälliga lagen. I och med det berövades många barn möjligheten till uppehållstillstånd.

Emelie Hillert menar att kritiken mot avsaknaden tillvaratagandet av barnens rättigheter i asylprocessen är särskilt allvarlig i ljuset av att Barnkonventionen snart blir lag. Det tolkar många som att Sverige vill stärka barnens rättigheter. Samtidigt berövas barn sina rättigheter i asylprocessen till följd av avsaknaden av rättssäkerhet i asylprocessen i allmänhet, och för barnen i synnerhet. 

— Det krävs mer än ett papper på att göra Barnkonventionen till lag för att en förändring ska ske i praktiken. 

Emilie Hillert nämner de ensamkommande flyktingbarnen som en av de grupper barn som har drabbats hårdast. 

— Det som de har utsatts för, såsom godtyckliga åldersuppskrivningar, undermåliga åldersutredningar och handläggningstider som är så långa att barnen hinner bli myndiga och därefter utvisas, är under all kritik. I det sammanhanget tycks man helt ha glömt bort att det är barn som det handlar om.

En annan grupp av ensamkommande flyktingbarn som har har drabbats av avsaknaden av barnperspektiv i asylprocessen är de barn som har lyckats bevisa att de är minderåriga, men som trots det utvisas med hänvisning till en många gånger godtycklig bedömning av så kallat ordnat mottagande. 

Hur kan det bli så? undrar vi. Emelie Hillert säger att det skett en rejäl förskjutning i praxis, trots att lagen är densamma: 

— Det är bland det värsta jag har sett. Nu för tiden fattar Migrationsverket beslut om utvisning på tvivelaktiga grunder. Sedan lyfter de inte ett finger för att utreda ordnat mottagande i praktiken och oavsett hur mycket bevisning barnet får fram räcker det inte till. De svenska myndigheterna rullar tummarna tills barnet fyller 18 och utvisar därefter. De barnen tycks myndigheterna helt ignorera är just barn. 

— Detta är några av de delar av hanteringen av barn i asylprocessen som inte är acceptabla, särskilt inte i ljuset av att Barnkonventionen snart blir lag, avslutar Emelie Hillert. 

Transkribering från Morgonekot kl 08.00 onsdag 6 november 2019.
Medverkande i inslaget är nyhetsuppläsare Angela Wiese Edeler (AWE), chefsjurist Unicef Christina Heilborn (CH) samt reporter Tomas Lauffs (TL).

AWE: Svenska myndigheter ger inte tillräckligt stöd till barn som sökt asyl men fått avslag och ska utvisas. Den slutsatsen drar FN:s barnfond Unicef i Sverige som har jämfört fyra EU-länder. I Sverige är det bara föräldrarna som får information om vad som ska hända. Christina Heilborn är chefsjurist vid Unicef Sverige.

CH: Man ser inte barnen som individer med egna rättigheter. Barnen blir bihang till sina föräldrar och det tycker vi är allvarligt.

TL: Genom att jämföra [hur] Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien hanterar barn som står inför utvisning har Unicef kunnat se att barnens situation skiljer sig väsentligt åt i de olika länderna. Även som Sverige framhålls som ett land där barn ges rätt till utbildning, sjukvård och socialt stöd under hela vistelsen har vi ändå den snävaste lagstiftningen för att låta barn stanna av humanitära skäl, till exempel om de är svårt sjuka eller har vistats länge i landet.

CH: Sverige utmärker sig ändå som ett land som många av oss trodde skulle vara starkare när det gäller att ha ett barnrättsperspektiv.

TL: I Nederländerna finns en särskild myndighet skild från Migrationsverket som arbetar specifikt med återvändande. Myndigheten tar särskilt ansvar för barn i utvisningsprocess och följer även upp situationen för ensamkommande barn efter återkomsten i ursprungslandet. Det görs inte från Sveriges sida och Christina Heilborn pekar ut det ansvaret som en i raden av de åtgärder som Unicef anser att Sverige bör vidta.

CH: Det behövs framför allt en barnanpassad återvändandeprocess där barn ses som individer med egna rättigheter och får information, stöd och hjälp direkt riktat till dem. Det handlar också om att få utbildning och kompetensutveckling hos personal hos myndigheter och sedan även en uppföljningsmekanism som måste inrättas så att det går att se att de barn som har utvisats, att det har skett på ett korrekt sätt.

AWE: Christina Heilborn på Unicef Sverige, reporter Tomas Lauffs. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7338082&fbclid=IwAR0e8wiaTKxk5eQK9WVg9qu-AvXzc-8EhA1S0a8ExF12Zwi0FbEK6SApRaE