Pressmeddelande -

Hur gör kommunerna med ensamkommande ungdomar som fyller 18

Yrkes- och volontärsnätverket #vistårinteut har under december 2017 samlat in uppgifter för att kartlägga hur kommuner beslutar gällande det tillfälliga statliga kommunbidraget på totalt 390 miljoner kronor 2017 och 195 miljoner kronor 2018. Genom bidraget får kommunerna ekonomisk ersättning för att låta ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen. 

Uppgifterna har vi fått från kommuninvånare som är aktiva i #vistårinteut. Vi har försökt källgranska uppgifterna så långt det går genom att till exempel begära ut beslutsprotokoll. Många kommuner har tidsbegränsade beslut och det är flera kommuner som är i beslutsprocess.

Grafik som visar hur läget är just nu i de kommuner vi har kartlagt. Vi ber om överseende med att en del uppgifter kanske är felaktiga eller redan har hunnit bli gamla och ber om korrekt information om något ändras. Vi vill också gärna få in beslutsunderlag.

Bakgrund

Regeringen tog beslut om ett tillfälligt statligt kommunbidrag den 31 juni 2017. #vistårinteut har som utlovat nogsamt följt processen ute i kommunerna. Vi har tidigare rapporterat om hur skadligt omflyttningar i asylprocess är för barn och unga och att ensamkommande 18 åringar inte anses omfattas av socialtjänstlagen. Vi har välkomnat det tillfälliga statliga bidraget och uppmanat kommuner att samarbeta med civilsamhället för att skapa de bästa möjliga förutsättningar för ensamkommande 18 år.

Sammanfattningsvis kan sägas att civilsamhället visa ett mycket starkt engagemang och vilja för dessa ungdomar. I många kommuner har civilsamhället organiserat sig i väntan på att kommunen ska fatta beslut om det tillfälliga statliga bidraget.

Vissa kommuner har agerat snabbt. I flera kommuner har besluten tagit lång tid och i många kommuner har det tillfälliga bidraget inte använts till det som de ämnats för utan istället fyllt hålen i kommunens ordinarie budget. Oavsett vilket har civilsamhället inte väntat utan vi ser mängder med olika typer av organisering och samarbeten ute i kommunerna; mellan olika föreningar, i sökandet efter boenden, genom att skapa hemsidor och facebookgrupper för att nå ut i samhället och ge unga det stöd de har rätt till. 

Även om kommun och civilsamhälle på många håll agerar solidariskt för att lösa boendefrågan för ensamkommande riskerar vi i nuläget att ensamkommande hamnar helt utanför samhället i ett liv på gatan. Situationen är akut i många kommuner och allt fler unga riskerar att hamna i ett skuggsamhälle.

Kommunerna som går längst

Det finns ett antal kommuner som helt låter ungdomarna bo kvar inom ramen för kommunernas boenden. De använder det statliga bidraget till detta, men de skjuter också till egen finansiering för att ungdomarna ska kunna bo kvar i den miljö där de börjat rota sig, bland vänner, i idrottsföreningen och när det gäller skolgången.

Ett exempel är Sorsele kommun, 2500 invånare, som sedan tidigare har avtal med en privat vårdgivare. För närvarande är det tolv ensamkommande som bor i kommunens HVB-hem. När kommunen fick detta särskilda statsbidrag 2017 och 2018 för att låta 18-åringarna stanna förhandlades avtalet om för att möjliggöra fortsatt skolgång. Den privata entreprenören kunde starta ett stödboende för de ensamkommande som hunnit fylla 18 år eller blivit åldersuppskrivna. Kommunstyrelsens arbetsutskott har på delegation skött förhandlingarna och det har aldrig varit någon diskussion om att inte erbjuda möjligheten att bo kvar i kommunen.

Beslut att organisationer får ansöka om det statliga bidraget

En lång rad kommuner har fattat beslut om att de ensamkommande inte får stanna inom ramen för kommunernas åtagande. De frånsäger sig helt ansvaret för denna grupp förutom ungdomar som vårdas enligt SoL eller LVU. Men kommunerna har samtidigt fattat beslut om att det särskilda statliga bidraget görs tillgängligt för frivilligorganisationer att söka. Ett tungt ansvar läggs därmed på frivilligorganisationer. De måste ordna fram fadderhem eller boenden och detta med vetskapen om att det statliga bidraget är tidsbegränsat.

Hit hör de större kommunerna i Sverige, Stockholm, Göteborg och Uppsala. I Stockholm och Uppsala har Stadsmissionen fått ta del av bidraget och i Göteborg har bland annat Agape fått bidrag. Dessa städer är också de som löper störst risk att få stora mängder papperslösa ungdomar som lever på gatorna.

En lång rad mindre kommuner gör på liknande sätt. De erbjuder frivilligorganisationer att söka eller få ta del av det statliga bidraget för att möjliggöra för de ensamkommande att bo kvar inom kommunen. I många kommuner har civilsamhället på kort tid mobiliserat boenden och stöd. På mindre än ett år har de byggt upp en imponerande verksamhet som innefattar stöd till fadderhem, egna stödboenden och stöttning till ensamkommande som lever på gatorna.

I Habo kommun har flera organisationer gått samman. Tillsammans har öppnat ett boende för de ensamkommande där Pingstkyrkan blir ekonomiansvariga och Smyrnakyrkan tar arbetsgivaransvaret för en halvtidstjänst som Pingstkyrkan och Smyrnakyrkan anställer tillsammans. Troligtvis kommer pengarna från kommunen att komma i slutet av december, men kyrkorna tog beslut om en gemensam ekonomisk risk. För att få bo på boendet får man skriva under ett kontrakt. Klarar man inte att hålla sig till reglerna får man inte bo kvar utan flyttas till Migrationsverkets boende istället. Hyran ligger på 100 kr och ungdomarna handlar och lagar mat själva. De 100 kronorna går till diskmedel, tvättmedel och kaffefilter.

“Mjuk övergång” - köper några dagar med det tillfälliga statliga bidraget.

Vissa kommuner pratar om en “mjuk” övergång. En närmare betraktelse av denna mjuka övergång visar dock att det bara handlar om att försöka lugna civilsamhället. Till exempel kan här nämnas Halmstad, där socialnämnden har tagit fram en "viljeinriktning" för hur statsbidraget ska användas för att låta ungdomarna bo kvar. De kommer att låta de ungdomar som fyller 18 år och fortfarande väntar på beslut bo kvar. Men eftersom den stora majoriteten ungdomar är på väg att få sina beslut kommer de ändå att tvingas flytta från kommunen. Kommunen lovar dock att övergången ska vara "mjuk"; ungdomen får några dagar på sig. Dessutom ska det göras en individuell bedömning om det finns "särskilda behov" som motiverar boende enligt socialtjänsten. Bidraget om 4,8 miljoner för Halmstads räkning ska skötas av statskontoret som fått i uppdrag att fördela och samordna bidraget.

Tidsbegränsade beslut

Det finns kommuner som fattat beslut att ungdomarna ska få stanna inom ramen för kommunen, men bara en viss tidsperiod. Ofta gäller beslutet då enbart till första avslag.

Linköpings kommunen har fattat beslut att de ungdomar som per 2017-09-19 finns kvar i kommunen men kommer att fylla 18 under hösten ska få stanna i kommunen. Och att det statliga engångsbidraget ska användas till att möjliggöra detta. Beslutet är tidsbegränsat och gäller ungdomar som fyller 18 före 2018-02-28. Därefter kan nytt ställningstagande från kommunen bli aktuellt. 

En annan typ av tidsbegränsat beslut står Enköping för, som har fattat beslut om att unga vuxna med registrerat födelseår 1999 ska få bo kvar hos kommunen tills första beslut från Migrationsverket erhålls, utifrån att det tillfälliga kommunbidraget dedikerats till asylsökande som fyller 18 år.

Det statliga bidraget används inte

En grupp kommuner har fattat beslut att inte använda det statliga bidraget just för detta ändamål. Det gäller till exempel Upplands Väsby kommun som på en direkt fråga svarar att de extra medel som ska komma från staten i december har använts och kommer att användas inom kommunens barn- och ungdomsvård. Civilsamhället har dock organiserat sig och försöker hjälpa dessa ungdomar i möjligaste mån med att hitta boenden.

Inget beslut

Det finns också kommuner som inte fattat något beslut i frågan ännu. Malmö, Sveriges tredje största kommun, hör till denna grupp. Det är märkligt att en så stor kommun som också direkt borde kunna se de stora sociala riskerna med en mycket stor utsatt grupp ungdomar som kan komma att välja att leva på gatorna, inte snabbt fattar beslut i denna fråga. I nuläget gör socialtjänsten individuella bedömningar avseende ungdomar som fyller 18 år. Om det inte finns vårdbehov eller särskilda omständigheter (till exempel ett yngre syskon kvar inom socialtjänstens ansvar) skrivs den unge ut till Migrationsverkets boende.

I en lång rad av dessa kommuner har civilsamhället organiserat sig och det finns redan föreningar som söker fadderhem och ordnar boende åt de ensamkommande som skrivs ut från kommunen. T ex kan här nämnas Mälaröarnas EBO-grupp (en del av Öar utan gränser) som tar fram förslag och är i kontakt med socialförvaltning och socialnämnd. De har redan ordnat fadderhem åt ett antal ungdomar och arbetar oförtrutet vidare. 

Här kan du se vår grafik över kommunerna. 

Relaterade länkar

Ämnen

  • Juridik

Yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut består av cirka 9000 professionella och volontärer som som på ett eller annat sätt möter, arbetar med och är engagerade i gruppen ensamkommande barn och ungdomar. Vi jobbar bland annat i skolan, på HVB- hem, inom socialtjänst, psykiatri, vård eller i familjehem. Många av oss har mångårig erfarenhet av att arbeta med och möta gruppen ensamkommande. Vår Facebooksida följs och gillas av nästan 70 000 personer. 

Talespersoner/contact #vistårinteut
Kinna Skoglund +4670 – 849 47 32
Sara Edvardson Ehrnborg +4673 – 396 94 18

#vistårinteut ser ensamkommande barn och ungdomar som bärare av rättigheter enligt barnkonventionen och mänskliga rättigheter. 

Vi kräver:

1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.

2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.

3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.

The network #vistårinteut, "We can't stand this", was jumpstarted eleven months ago by almost 9000 teachers, psychologists, social workers, lawyers, nurses, aid workers, voluntary families and many more. We have almost 70 000 persons agreeing with us by liking and following our Facebook page.

The movement #vistårinteut demands

1. That the Swedish Migration Agency immediately freezes all deportations of all unaccompanied minors and youth due to the legal uncertainty and lack of knowledge of the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) which currently is predominant at the Swedish Migration Agency

2. That our politicians grant a refugee amnesty giving asylum to all children and youth who have been in Sweden for more than a year

3. That the state and local governments immediately stop the relocation within Sweden of thousands of unaccompanied minors and youth during their asylum process as a mean to prevent more suicides in Sweden by young refugees

We are not politically affiliated to any political party and we are not affiliated to any religious group.

Kontakter

Kinna Skoglund

Presskontakt Presskontakt 0708-494732