Bara för att det är skrivet – är det inte sant! Och bara för att det är testat, är det inte säkert att det är verkligheten!

Bara för att det är skrivet – är det inte sant! Och bara för att det är testat, är det inte säkert att det är verkligheten!

Bläddrade i en biltidning förra veckan där de gjorde några olika biltester.

Jag fastnade för en artikel om en miljöbil och blev lite nyfiken på hur mycket mindre en laddhybrid  drog per mil än bilar med t ex en vanlig dieselmotor. Det var en bilmodell med el/batteri drift samt dieselmotor som vägde ca 2,2 ton, med en motor på drygt 300 hästkrafter och som endast skulle dra 0,28 liter per mil enligt uppgift från tillverkaren bilen. 

Det som är intressant är att eldriften räcker, enligt tillverkaren, drygt tre mil innan den vanliga motorn går igång och driver bilen. I testet räckte batteridriften endas ca 15 kilometer vid normal körning jämfört med tillverkarens egen uppgift på 30 kilometer, alltså halva sträckan än utlovat. Redan här blir jag som läsare skeptisk till biltillverkarens mätmetoder.

Tidningen gjorde även ett längre körtest för att se hur mycket bilen egentligen drog per mil, de körde drygt 130 mil och bilen drog då 0,86l/mil i stället för de utlovade 0,28. Nu är jag ännu mer skeptisk till
tillverkarens testmetoder.

Enligt den mätmetod som är EU-standard mäts förbrukningen på flera parametrar. T ex. för alla nya personbilar som säljs inom EU måste officiella mätvärden för bränsleförbrukning anges.  Förbrukningen mäts enligt en fastslagen metod för stadskörning, blandad körning och landsvägskörning och anges i liter per 100 kilometer. Syftet med de officiella värdena för
bränsleförbrukning är att det ska gå att jämföra olika bilar på ett likvärdigt sätt när det gäller hur mycket bränsle de drar. För att uppnå sådan jämförbarhet testas alla bilar på ett standardiserat sätt i laboratoriemiljö. Generellt hamnar förbrukningen på en lägre nivå än vid verklig körning.

Den europeiska körcykeln, New European Driving Cycle (NEDC), har sett likadan ut sedan år 2000 och kritiken mot denna samt flera andra körcykler som används i USA och Europa har varit densamma i flera decennier, metoderna är för snälla och ger ett för lågt värde av ränsleförbrukningen.

Vilket får mig, som läsare och bilintresserad, att återigen bli skeptisk till mätmetoder där syftet är att marknadsföra sin produkt. Det behövs externa ”revisorer” som tydliggör syftet och säkerställer
definitionerna. Så att vi läsare av artiklarna och rapporterna kan vara trygga i att laboratorietesterna stämmer överens med verkligheten. Och att jag verkligen kommer fram de där 30 kilometrarna med min miljöbil utan dieselbränsle, som utlovas!

Kör försiktigt och ta den skrivna informationen allvarligt men inte bokstavligt, som vår kollega Bino Catasús brukar säga.

Kjell Kalmnäs, VD, Nyckeltalsinstitutet AB