Debattartikel: Fler cykelplatser ger inte fler cyklister

Med samhällsbyggande kommer miljöpåverkan. För oss som bygger bostäder börjar arbetet med att minska miljöbelastningen i byggskedet och förvaltningen redan vid planeringen. Det är här vi först möter kommunernas styrning mot mer hållbart resande och byggande bl. a. i form av parkeringsplanering. Över tid har kraven på bilparkering sänkts och kraven på cykelparkering skärpts med motivet att fler ska välja cykel. Men dessvärre blir det inte fler cyklister, för att vi bygger fler och större cykelplatser. Däremot kan vi se ett dåligt nyttjande av ytor, något som i sig ger onödigt hög klimatpåverkan.

Detta framgår av en ny studie om mobilitetsåtgärder för cykel, där en unik inblick ges i hur dagens krav fungerar i praktiken och vilka åtgärder som faktiskt påverkar människors val av färdsätt. Studien, som är utförd av Trivector och Prognoscentret på vårt uppdrag, omfattar inventering av 46 nyproducerade bostadsprojekt och enkätsvar från över 800 personer.

Kommunernas krav på cykelparkering, som inriktas på antal och mått, varierar mellan landets större städer, från 2,2 till 2,6 platser per bostad. Utgångspunkt tas i att alla cyklar i ett hushåll är i dagligt bruk, vilket inte tycks stämma med verkligheten. I genomsnitt byggs därför 2,1 cykelplatser per bostad, medan det faktiska antalet parkerade cyklar per bostad är cirka 1,1.

När nybyggda cykelrum i stora delar står tomma, kostar det både klimatutsläpp och resurser. Om vi räknar försiktigt och antar att bara 25% av parkeringsytan står tom, motsvarar detta ca 6000 m² i de inventerade projekten. Omräknat till bostadsyta räcker det till cirka 94 nya lägenheter. Ser vi dessutom närmare på miljöbelastningen, enbart i byggskedet, för dessa tomställda ytor så utgör den 2000 ton CO₂. Det motsvarar ca 240 bilresor per bostad. Där ambitionen är att fler ska cykla ger byggandet, av onödigt stora och dåligt nyttjade ytor, istället en betydande och svårmotiverad miljöbelastning.

Krav som i praktiken är överdimensionerade i förhållande till faktisk efterfrågan, driver fram lösningar som ökar klimatpåverkan samt bygg- och förvaltningskostnader. Nu sker inte det här bara på lokal nivå. Å ena sidan skärper EU:s hållbarhetsregelverk klimatkraven på bostadsbyggandet. Å andra sidan tvingar EU-direktiv (from maj 2026) fram byggande av två cykelplatser per bostad. Visst finns det lägen och platser i Sverige där kravet kan vara relevant, men i de flesta fall ger det ett byggande dubbelt upp mot verkligt behov.

Vi vill understryka att god cykelparkering spelar roll. Främst för den som redan cyklar. Men fler cykelplatser i enskilda projekt kan inte kompensera för brist på infrastruktur, korta avstånd och andra incitament att cykla. Den stora potentialen finns istället i förbättrad cykelinfrastruktur och minskade avstånd till fler målpunkter. Här ger de förstärkningar som regioner och kommuner gör på struktur- och systemnivå störst effekt. Även styrmedel riktade till cyklister och bilister ger direkta effekter på val av transportmedel. Kombineras detta med mer nyanserade krav på projektnivå, där användarvänlighet och flexibilitet prioriteras, kan cykelns attraktivitet stärkas samtidigt som miljöbelastningen minskar i nyproduktionen och samhällsnyttan ökar.

Vi menar därför att,

• Ökat cyklande för fler och nya grupper ges primärt av att kommuner och regioner prioriterar att stärka cykelinfrastrukturen.
• Ett krav på 1,5 cykelplatser per bostad är relevant och ger god balans mellan faktiskt behov, klimatpåverkan och kostnader. För svensk del är EU-kravet på 2,0 cykelplatser per bostad mer än tillräckligt och riskerar driva onödig klimatpåverkan.
• Mobilitetskrav för cykel bör differentieras med skilda krav på ytor för parkering och förvaring.

Hållbart samhällsbyggande kräver att vi fokuserar på åtgärder som verkligen gör skillnad och att vi väljer rätt lösning på rätt plats.

Undertecknare utöver Anna Grinneby, hållbarhetsansvarig OBOS Nya Hem:

Nancy Mattsson, projektutvecklingschef, JM

Hansi Karppinen, projektutvecklingschef, Besqab

Johan Bonander, affärsutvecklingschef, Resona

Ulrika Nyström, affärsutvecklingschef, Riksbyggen

Joakim Åkesson, vice VD, Skanska

Marcus Anneroth, projektutvecklare, Wallenstam