Additiv Tillverkning – valet för industriell framgång

Ofta saknas design- och konstruktörskompetens ute hos företagen och frågan som ställdes var, hur hittar man den? Kvalitetssäkring, affärsmodeller och kostnads- och vinstdelning diskuteras också när workshopen om Additiv tillverkning för små och medelstora företag genomfördes digitalt den 28 april med närmare fyrtio deltagare.

Det är många faktorer som påverkar huruvida ett företag ska ge sig in i ett nytt teknikområde som AM (Additive Manufacturing). Att satsa på AM kräver en analys av allt ifrån framtida marknad, kostnader för investeringar och konkurrensläge till frågan om vilken kompetens vi har och vilken som behöver införskaffas. Utifrån det arrangerades, en från början planerad bussresa till Karlskoga och AM-företagen där, istället en digital workshop av MITC, MDH, Södertälje Science Park, SVID, Curt Nicolin Gymnasiet, Siemens samt Alfred Nobel Science Park. Satsningen finansieras av Tillväxtverket, Länsstyrelsen Östergötland, Region Östergötland och Region Örebro län.

- Syftet med dagen är att sprida inspiration, kunskaper, utmaningar, intressen och frågeställningar kring AM. Efter workshopen har man troligen lärt sig något nytt och fått ett bredare perspektiv på området och förhoppningsvis en riktig energiboost för att fortsätta eller påbörja AM-resan säger Vincent Adoue från MITC.

AM – potential att revolutionera och transformera industrin

AM är mycket intressant med enorm potential att revolutionera och transformera industrin. Många experter inom området, både personer från AM-industrin men också akademin, belyste att man behöver ha det här ”additiva tänkandet” eller ”design-tänkandet för AM” för att lyckas med AM. 

- Om man nu som SME ska ge sig in i AM området och inte vet så mycket så borde första reaktionen vara ”vad betyder detta och vad menar man?”. Några återkommande frågor kring detta som jag stött på från olika industriverksamma personer är ”hur kan jag tillämpa detta i mitt nuvarande arbete?” och ”hur kan mitt företag utnyttja detta för att lyckas med AM?”. Detta fenomen är mycket intressant och det är något som vi på Mälardalens högskola utforskar kontinuerligt inom diverse projekt och forskningsrelaterade aktiviteter, berättar Christopher Gustafsson vid Mälardalens Högskola.

Projekt, verktyg, AM-tekniker och gruppdiskussioner

Dagen bjöd på såväl spännande och intressanta projekt, verktyg och arbetsområden inom AM som gruppdiskussioner utifrån design, kompetens och affärsmodeller. Ett samarbetsprojekt mellan Reijmyre Glasbruk och Siemens förenar hantverk & konst med industri & hög teknologi utifrån uppdraget att tillverka exklusiva giveaways till företag i glas. 3D-printade formar utgör basen för glastillverkningen när Siemens hjälper Reijmyre att ta fram gjutformar i olika varianter som håller för extrem värme.

Bild: Gjutformar och glastillverkning vid Reijmyre Glasbruk.

- Det blev verkligen en succé, gjutformarna fungerade precis som de skulle. Kommande satsning är att ta fram en g(l)asturbin i delad form, vilket är en stor utmaning då gjutningen sker under högt tryck och det får inte bli någon skarv, säger Ulf Rosén vid Reijmyre Glasbruk.

- Till vår hjälp att ta fram 3D-printade metallformar för glastillverkning hade vi studenter från Curt Nicolin Gymnasiet, som gjorde sitt exjobb hos oss och de visade sig att materialet höll väl, vi kunde tillverka en skivad glasturbin, vi hade ett utomordentligt bra samarbete med stöd från projektet Digikoord, säger Andreas Graichen vid Siemens. 

Som svar på frågan hur man som litet företag tar första steget mot AM, presenterade Erik Olsson från Etteplan ett digitalt webbaserat verktyg (AMAP) där man kan mata in data och snabbt få ett svar på om det finns en potential att använda AM eller inte.

- Verktyget, som lanseras inom kort, är väldigt enkelt och snabbt att använda och det ger en hum om var man befinner sig någonstans på vägen mot AM. Helt enkelt en hjälp för mindre företag att ta första steget mot AM, säger Erik Olsson.

De additiva tillverkningsprocesserna är många och det kan som sagt vara svårt att veta var man ska börja någonstans och vem man ska vända sig till för att få hjälp med tillverkning. AMEXCI i Karlskoga är ett ungt och framåt företag som hjälper industrin att ta till sig additiva tillverkningstekniker. Den primära satsningen sker inom forskning & utveckling och det är inte fråga om serietillverkning.

Bilden visar de 4 tekniker som Amexci i huvudsak jobbar med.

- Additiv tillverkning är en standardisering av sju 3d-printingtekniker - samtliga med för- och nackdelar. AMEXCI jobbar med fyra av de tekniker som har högst andel industriella applikationer. För att komma igång handlar det om en grundläggande förståelse för AM, som bland annat innefattar en bedömning avvilken del i företaget AM gör som mest nytta - ekonomiskt, tillverkningstekniskt och hållbarhetsmässigt, säger Edvin Resebo från AMEXCI.

AM öppnar upp för nya designer och marknader

AM öppnar upp för nya designer och nya marknader samtidigt som det sparar material och minskar ledtider. Formen vid framställningen är också mer fri. Uppmaningen utifrån detta är ”börja, gör något”. Testa verktyget AMAP – kanske visar det sig att en trasig detalj inte alls behöver bytas ut mot en ny metalldel, den kanske kan vara i plast. Under den nuvarande Coronakrisen är t ex 3D-printade detaljer i plast ett efterfrågat inslag inom vården, bland annat i form av visir, respiratorer och andra skydd. Man kan se att såväl Mälardalens högskola, som Örebro universitet, Chalmers, KTH, med flera, är med i fighten mot Coronaviruset genom att hålla igång produktionen med tillgängliga 3D skrivare.

Frågan är väl hur AM fortsättningsvis kan vara ett alternativ under rådande konkurser, materialbrist, arbetslöshet och karantäntider?

Kontakt:

Mikael Melitshenko, mikael@alfrednobelsp.se