Fast i Coronakarantänen - Nåja, vad är väl en bal på slottet? Eller en releasefest i Stockholm?

Nåja, vad är väl en bal på slottet? Eller en releasefest i Stockholm?

Den 17 april skulle jag ta på min blå favoritklänning och fira med familj och goda vänner att min debutroman Tolken släppts. Jag tänkte inte hålla tal eller läsa ur boken, utan bara umgås, dricka bubbel och njuta av stunden. Mina barn skulle få vara med på festen och det gladde mig oerhört. Jag föreställde mig hur stolta de skulle vara över mig.

Sedan kom det krönta viruset och ett reseförbud emellan. Visst, man kan göra digitala releasefester. Men då förlorar man hela syftet med en fest. Jag vill fira med mina vänner, som jag kan krama och skåla med.

Jag minns knappt hur vardagen såg ut innan karantänen. Jag blundar inför alla dessa plikter som en gång fyllde mina minutiöst planerade dagar – jobb, hämtning, skjuts till barnens aktiviteter. Skolorna är nu stängda till 4 maj, sju veckor efter vi blev tillsagda att stanna hemma. Jag har inte längre dåligt samvete över för mycket skärmtid, att jag inte har tid att aktivera barnen eller göra skolarbetet så roligt som jag hade önskat. Jobbet och läxorna blir gjorda, det räcker.

Vi har åtminstone underbart väder. Värmen har kommit, vi bär shorts och luften doftar sommar. "Det luktar som Spanien", säger barnen och springer barfota ut och in på smutsiga fötter.

I Luxemburg börjar kurvan vända, sägs det. Snart ska planen annonseras för när och hur vi ska långsamt öppna upp samhället igen. Vill vi verkligen det? Jag längtar så klart efter ett normalt liv och att kunna gå ut utan rädsla för smitta. Barnen behöver sina kompisar. Men isoleringen har också bidragit med ett andrum, där vi inte har någon tid att passa. Jag kommer sakna det enkla lugnet och att hela familjen är tillsammans.

Det blir nog ingen releasefest i Stockholm och definitivt inte en bal på slottet. Vi firar mitt boksläpp i Luxemburg, när det blir tillåtet. Den 17 april ska jag i alla fall dricka bubbel hemma i mitt kök, kanske i min blå favoritklänning. Jag ska äntligen släppa fram stoltheten över att allt mitt slit resulterade i en utgiven bok. Skål på er.

Releasefest i Stockholm utlovas istället när nästa bok om tolken Elsa släpps. Vi ses då!

Jenny Runesson

***

Jenny är fyrabarnsmamma och civilekonom på EU-kommissionen i Luxemburg.

Det är framför allt en spänningsroman som Jenny skrivit, men den handlar också om hur det är att vara utlandssvensk, i ett land där runt hälften av invånarna är från andra länder och blandningen av språk och kulturer är en naturlig del av vardagen.