Varje år drabbas över en miljon människor av tjock- och ändtarmscancer. För att förebygga återfall kombineras ofta en operation, där tumören tas bort, med strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling. Jasmine Evert, forskare i biomedicin vid Örebro universitet, visar i sin avhandling hur halten av vissa proteiner kan påverka cancerns utgång.
Många flyttar till små turistorter för att arbeta en kortare tid men blir sällan kvar. Örebroforskaren Maria Thulemark har undersökt hur små orter kan locka fler att stanna. Hennes forskning visar att de kommer för naturens skull men att en välkomnande lokalbefolkning kan leda till att människor flyttar dit permanent.
Risken att få vissa typer av bröstcancer är starkt kopplad till könshormonet östrogen. Många kvinnor får därför hormonbehandlande läkemedel efter en bröstcanceroperation så att tumören inte ska börja växa igen. Anna Göthlin Eremo, forskare i biomedicin vid Örebro universitet, har undersökt vilka biologiska faktorer som kan ha betydelse för om behandlingen blir framgångsrik eller ej.
– Det är en vanlig uppfattning att segregation beror på att människor med utländsk bakgrund vill bo med varandra. Jag har valt att fokusera på de val nyblivna mammor i den svenska medelklassen gör, säger Maja Lilja, Örebro universitet. Studierna visar att trots att de vill att deras barn ska växa upp i ett kulturellt och socialt blandat område tar de beslut som går stick i stäv med detta.
Tonåringar med kraftig övervikt löper dubbelt så hög risk som normalviktiga att drabbas av tjock- och ändtarmscancer senare i livet. Det visar en ny svensk studie som genomförts av forskare vid Örebro universitet och Harvard School of Public Health i USA. - Förhöjd sänka (SR) bland tonåringar kan också kopplas till ökad tarmcancerrisk, säger forskaren Katja Fall vid Örebro universitet.
Myndigheter i Sverige och många andra länder spenderar varje år miljontals kronor på olika informations- och upplysningskampanjer, som inte ger några långsiktiga effekter. Det visar en ny studie av forskare vid Örebro universitet, Karlstads universitet och Norwegian Social Research publicerad i Journal of Pension Economics and Finance i dag.
En vanlig uppfattning om IT-projekt inom offentlig förvaltning är att politiker beslutar och administratörer sedan genomför projekten. I verkligheten ser det betydligt mer komplext ut, med en mängd olika aktörer som samverkar. Det visar Ann-Sofie Hellberg, forskare i informatik vid Örebro universitet, i sin avhandling om e-förvaltning.
Den elektroniska identifieringen, som har införts i sjukvården, bygger på personalens personliga bank-ID. Örebroforskaren Karin Hedström har undersökt hur människor reagerar när gränsen mellan det privata och professionella suddas ut. Hennes forskning, som publiceras i Transforming Government, visar att varken sjuksköterskor eller lärare vill använda samma ID för hem och jobb.
Det framgångsrika skolsamarbetet Linje 14, sjukgymnasten och forskaren Anna Dubergs metod för att minska psykisk ohälsa bland unga flickor, och en elektronisk näsa för att upptäcka blodförgiftning. Det är tre exempel på innovationer från Örebro universitet som nu lanseras på licensbanken.se – en webbplats byggd för att föra ut innovationer till samhälle och näringsliv.
Forskning visar att en hög nivå av insyn kring hur beslut fattas också tenderar att skapa en hög nivå av tilltro hos allmänheten. I förlängningen innebär det att människor blir mer laglydiga. Det framgår av en avhandling från Örebro universitet i vilken Anna-Maria Hambre, forskare i rättsvetenskap, har granskat olika länders lagar och regler rörande skattesekretess.
– Det finns mycket att vinna med en öppnare offentlig verksamhet. Dels möjligheten att granska, delta och påverka men också att starta företag och utveckla innovationer baserade på öppna data, säger Iryna Susha. Hon har i sin doktorsavhandling i informatik vid Örebro universitet undersökt vilka möjligheter som finns och vilka hinder som kvarstår när det gäller open government.
Robotikforskare vid Örebro universitet utvecklar nya mätmetoder, som ska leda till mer hälsosamma arbetsmiljöer. En mobil robot är utrustad med mätinstrument och sensorer för att registrera bland annat luftströmmar, partiklar, lufttemperaturer och gaser. Insamlad data sätts sedan samman till kartor över luftmiljön.
