10 miljoner till forskning om hur man bäst förebygger olyckor

Ett forskarlag från universiteten i Örebro och Karlstad samt Statens geotekniska institut (SGI) har fått cirka 10 miljoner kronor av Räddningsverket för en bred femårig studie som ska kartlägga och utvärdera de olika insatser som samhället gör för att rädda liv och förebygga olyckor. Syftet är att ta fram underlag som gör det möjligt att prioritera de åtgärder som ger bäst effekt för pengarna.

- Det räcker inte att ta reda på om en viss åtgärd har positiv effekt, utan det handlar också om att skapa underlag som gör det möjligt att väga olika insatser mot varandra. Eftersom samhället inte har råd att genomföra alla de åtgärder som skulle kunna förebygga olyckor eller sjukdomar, gäller det att lägga pengarna där de gör mest nytta, säger nationalekonomen Mikael Svensson, som är knuten till både Örebro och Karlstad universitet.

Mellan 5000 och 140 miljoner kronor per räddat liv

Som exempel på att det finns ett tydligt behov av att göra omprioriteringar, hänvisar han till en undersökning från 1994 som visade att kostnaderna för att rädda ett människoliv genom förebyggande arbete varierade kraftigt. En rökavvänjningskampanj räddade liv till en kostnad kring 5 000 kronor per räddat liv, medan ett program för att motverka brunnsolyckor kostade 140 miljoner per räddat liv.

Undersökningen kommer att omfatta "vardagsolyckor" som fall och bostadsbränder, men också mer omfattande olyckor som jordskred, översvämningar och kemikalieutsläpp. Forskarna kommer att utvärdera dels förebyggande åtgärder som minskar risken för olyckor, dels de insatser som görs vid själva olyckstillfället och de som sker efteråt för att lindra konsekvenserna.

Tvärvetenskaplig forskning

- Målet är att ta reda på vad som fungerar och vad som inte fungerar i det säkerhetsfrämjande arbetet. När det gäller fallolyckor, till exempel, känner vi till åtgärder som kan sättas in för att minska antalet olyckor, men ofta saknas det bevis på vilka effekter de verkligen har. Åtgärderna ska sedan katalogiseras med beskrivning av åtgärd, åtgärdens effekter, effekter på uppsatta mål, kostnader och samhällsekonomiska konsekvenser.

- Man måste också göra en värdering av effekten, och den värderingen bör helst vara grundad på mottagarens egen uppfattning i form av nytta eller välbefinnande, säger Mikael Svensson.

Forskargruppen som är tvärvetenskaplig samlar forskare i bland annat nationalekonomi, folkhälsovetenskap, geovetenskaper, kemi och miljövetenskap.

För mer information, kontakta Mikael Svensson, 0735-45 93 28.