35 miljoner till forskning om ungdomars politiska värderingar

Forskare vid Örebro universitet har fått 35 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond för ett sjuårigt forskningsprojekt som ska studera hur ungdomar och unga vuxna utvecklar politiska värderingar och samhällsengagemang. Undersökningen kommer att följa 13 000 individer mellan 10 och 30 år för att se hur de olika faktorer och upplevelser som präglar deras dagliga liv påverkar framtida värderingar.

Undersökningen är den i särklass största i sitt slag som genomförts, och enligt projektets samordnare professor Erik Amnå kommer den databas som byggs upp att bli en mycket värdefull tillgång för både svenska och utländska forskare.

- Målet är att bidra till internationell teoribildning inom det som kallas politisk socialisation. Vi vill helt enkelt ta reda på vilka mekanismer och processer det är som leder till att unga människor utvecklar olika idéer, former och intensitet i sitt samhällsengagemang, säger han.

Projektet är mångvetenskapligt och förutom Erik Amnå, som är professor i statskunskap, leds det av Mats Ekström, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Margaret Kerr, professor i psykologi och Håkan Stattin, professor i psykologi.

Alla delar av vardagslivet

Undersökningen kommer att omfatta alla de delar av vardagslivet som kan ha betydelse för unga människors utveckling: familj, skola, vänner, kyrkor, föreningar, media och Internet

- Men utmaningen är inte bara att täcka in så mycket som möjligt av unga människors vardagsliv, utan att också utveckla modeller för politisk socialisation som förklarar hur olika faktorer samverkar, säger Erik Amnå.

Till en viss del är värderingar, attityder och beteendemönster något som överförs från föräldrar till deras barn, men det är långt ifrån hela förklaringen. Dessutom är det fortfarande oklart hur denna påverkan egentligen går till, eftersom barn ofta inte riktigt vet vilka värderingar deras föräldrar har.

Ökat inflytande från media

Långtidsstudier har dock visat att politiska attityder och politiskt agerande ändras under de sena tonåren och den tidiga vuxenåldern, vilket tyder på att föräldrarnas inflytande minskar över tid. Därför kommer Örebroforskarna att utgå ifrån att ungdomarna själva är aktiva när det gäller att utveckla och forma sina politiska identiteter.

- Det behövs nya teorier om politisk socialisation som inte utgår ifrån att ungdomar anpassar sig till institutioner, normer och värderingar, utan som uppfattar unga människor som kreativa aktörer i sin egen socialisationsprocess.

En stor förändring under senare år som kommer att få betydelse för studien är medias ökade inflytande över unga människors liv, särskilt genom Internet. En del forskare har varnat för att Internet kan leda till inåtvändhet och därmed ett minskat politiskt och samhälleligt engagemang. Men samtidigt finns det forskning som visar att Internet i stället ökar möjligheterna till politiskt agerande och gör att fler ungdomar blir politiskt aktiva.

Nytt forskningsinstitut

- Internet har inneburit en dramatisk förändring av unga människors mediaanvändning, och även om Internet till stor del används för spel och underhållning, har det också öppnat upp för nya former av medborgarengagemang genom en rad olika aktiviteter, som informationssökning, fildelning, debatter, bloggande, kampanjer och cyberprotester, säger Erik Amnå.

Samtidigt tycks politiskt deltagande och engagemang genomgå stora förändringar. För dagens unga har politik fått en mycket vidare definition än tidigare och kan omfatta till exempel livsstil, Internetaktivism, konsumtionsvanor, nätverksbyggen och musikval.

Forskningen kommer att bedrivas i det nya forskningsinstitutet Youth & Society (YeS) vid Örebro universitet, där drygt 30 forskare från olika vetenskapliga discipliner kommer att arbeta.

För mer information kontakta Erik Amnå, 019-30 10 53 eller 0706-27 30 67.