Är tvättbrädan nödvändig?

Är det sant att man måste ha en stark mage för att få en stark rygg? Det kommer Martin Eriksson Crommert svara på under sina tre minuter i Forskar Grand Prix den 28 september i Örebro. Han är forskare i medicin och sjukgymnast och hans forskning har lagt grunden till en effektivare ryggrehabilitering.

– Vi utsätter ryggen för stora belastningar samtidigt som vi inte rör på oss tillräckligt utan sitter stilla mycket. Att träna på gymmet en timma på kvällen är bra, men det är ändå den rörelse som man gör ofta under dagen som har störst betydelse, säger Martin Eriksson Crommert, som i sin forskning har fokuserat på den tvära bukmuskeln – den djupaste muskeln som sitter nästan som en korsett runt magen.

– Även om många kände att det var lite fånigt med programmen på datorn som sade till oss att röra på oss med jämna mellanrum under arbetsdagen så var det en god tanke.

Martin Eriksson Crommerts intresse för just magmuskler väcktes under hans sista termin på sjukgymnastutbildningen, som han tillbringade i ett forskningslabb i Australien, där han fick kontakt med forskare som specialiserade sig på magmuskulaturen.

En framtid som forskare

– Det var en mycket spännande och stimulerande miljö, som bidrog till att jag tog magisterexamen direkt efter utbildningen, och över huvud taget började fundera över en framtid som forskare. Men även efter det att jag så småningom påbörjade forskarutbildningen har jag jobbat parallellt med patienter som sjukgymnast på en vårdcentral. Det har varit väldigt givande för mig att hålla kvar båda världarna, att kunna omsätta teori till praktik.

– Innan tiden i Australien hade jag inte haft ett tydligt mål utan följt mina intressen. Jag gick naturvetenskaplig linje i gymnasiet för jag visste inte vad jag ville bli. Sedan tog musikintresset över - jag spelar trombon. Jag gick på musiklinje på folkhögskola, gjorde musiktjänst i lumpen och kom in på Musikhögskolan vid Örebro universitet.

Steget att skola om sig från musiker till sjukgymnast kan låta långt men ryggproblem var något som Martin Eriksson Crommert mötte i vardagen som musiker - många musiker har belastningsskador – men också som idrottsman, när han spelade volleyboll i elitserien.

Ryggont regel snarare än undantag

– Att man någon gång i livet får ont i ryggen är mer regel än undantag. Statistik visar att det kostar samhället cirka 30 miljarder kronor per år – det är ett stort samhällsproblem. Men sett till de krav som ställs på vår rygg i alla möjliga situationer så kanske det inte är så konstigt.

– Vår ryggrad är fantastiskt komplicerad och spännande. Den består av 24 "lösa" kotor som ska kontrolleras i allt ifrån att stå upprätt till gymnastens extrema rörelser. Den ska klara belastningar som varierar från att hålla i en penna till tyngdlyftarens smått omänskliga vikter. Hur är det möjligt? Hur kan vi kontrollera en så mångsidig struktur som måste kunna vara så flexibel och samtidigt så robust?

– Jag hoppas kunna ge publiken en del svar på de många frågor som finns om ryggen under mina tre minuter i Forskar Grand Prix i Örebro – det ska bli roligt att testa en ny arena och ett nytt sätt för att berätta om min forskning!

För mer information kontakta:

Anna-Karin Frih, projektledare Forskar Grand Prix i Örebro: 019-303814, anna-karin.frih@oru.se,

Linda Harradine, forskningskommunikatör Örebro universitet: 070 643 1470.

Martin Eriksson Crommert

martin.eriksson-crommert@orebroll.se , 070-264 54 23